Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 °2
elektorer, vore långt bättre. — Men äfven i detta är Kant,
som sagdt, antirevolutionär.
Äfven i sina religiösa åsigter visar sig Kant, såsom i
sin öfriga filosofi, medlande. Han intar här, genom sin
uppfattning af uppenbarelsen, den egentliga rationalismens
ståndpunkt. Så mycken oro rationalismen än väckt i den theologiska
verlden, är det dock att beklaga, att man mindre hemtar
kunskap derom ur sjelfva hufvudkällan, än ur deriverade källor,
nemligen från blinda beundrare af Kant, hos hvilka hans
idéer blifvit petrificerade.
Vi hafva nämnt Kants theologiska efterföljare. Han
fick sådana i alla riktningar af vetande. Sedan man
hemtat sig. från den förvåningens tystnad, som framkastandet af
hans verk i den lärda verlden, till en början, åstadkom,
så väckte dessa arbeten en ofantlig sensation; och emedan
för medelmåttan hela utanverket af afdelningar och termer
var det mest i ögonen fallande, fästade man sig också
för det mesta endast dervid. De fleste Kantianerna
uppfattade detta, från en stor ande utgångna, system temligen
andelöst; hvad som mest tilldrog sig deras
uppmärksamhet var skilnaden mellan kunskapens materia och form,
och hela deras Kantianism bestod deri, att, sedan denna
afskiljning var uppgjord, sticka hvar del i sin låda.
Härvid förbisåg man alldeles, att Kant sjelf häntydde på ett
djupare problem, nemligen frågan: huru kommer materien
eller innehållet i formen? — Detta framställer han redan
theoretiskt genom läran om apperceptionen såsom bandet
mellan mångfald och enhet, och hvilken ej kunde annat än
ligga inom förnuftet sjelft. Fichte tog vidare upp detta ämne.
— Ytterligare hade Kant på samma sak hänvisat i sin
praktiska filosofi, och man finner der problemer, som ännu
utgöra filosofiens egentliga force, men hvaruti hans efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
