Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
och praktiska villfarelser, ja att christendomen togs till svep*
skål för brott och orätt, och då dessutom så väl kätteriernas
annaler som historiens hela förlopp ådagalägga, att christna
religionens apostlar ständigt legat i strid med den verld som
de voro kallade att reformera. Deremot visar en närmare
granskning af sjelfva urkunderna, att, så öfverensstämmande
i det hela förkunnarne af den nya läran uppfattade
densamma, olikheter dervid likväl hos dem förekomma,
betecknande olika sätt att se och framställa henne, så att ingendera
af dessa skilda uppfattningar kan sägas utgöra en fullständig
expression af christendomens hela väsende. Snarare är alltså
denna första period märkvärdig såsom profetisk, emedan redan
då visade sig spår till de olika riktningar, hvilka sedermera
inom christendomen framträda, och det ej blott de hvilka
redan hafva framträdt, utan äfven de som skola komma.
Det finnes sålunda inom sjelfva christendomen en
christligt-judisk och en christligt-hednisk åsigt, hvilka båda, då de
gingo till ytterligheter, blefvo brännmärkta såsom kätterska;
hvartill kommer, såsom jag förmenar, en profetisk
christen-dom, hvilken skall uttala sig i den renare gestalt som denna
lära, enligt min öfvertygelse, går till mötes. Yi kunna,
efter de första förkunnarne, kalla dessa riktningar för den
Petreiska, den Paulinska och den Johanneiska
christendomen, af hvilka den första närmast blifvit grundvalen för
den katholska, den andra för den protestantiska kyrkan,
den tredje åter förbereder den rent andeliga utvecklingen af
christendomen.
Dessa olika riktningar inom den första christna kyrkan,
hvilka, enligt de heliga urkunderna sjelfva, behöfde biläggas
och blefvo bilagda, dock så, att märken deraf alltid qvarstodo,
visa sig först i Pauli förhållande till de öfriga lärjungarne,
synnerligen till Petrus, hvilka begges stridigheter omtalas i A post la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
