Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Med Hellas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är ju tro.
Gubben Abraham, ja! Kommer du ihåg, då
vi skulle lägga nät en kväll ute i Norrskärgården,
jag, Bernhard och Abraham? Vi hade min jolle
och jag tog med en raket och en flaska whisky.
Det var sent och mörkt, i augusti men inget
månsken. Jag sade åt gubben: — Nu tänder jag på
raketen! — Tänd du, gosse, sade Abraham. Men
raketen var av det största slaget och när den
började fräsa, blev gubben perplex: — Koss i
Jösse nam! och han lutade sig över åt ena
sidan — vi kantrade, och började simma. Vi båda,
Bernhard och jag, tänkte på gubben, men han
sam som en mört — och plötsligt skrek han:
— Var inte rädda, pojkar, ja känner bôtten! Det
var långgrunt och vi vadade i land.
Vi kommo upp i en fiskarstuga, obebodd
förstås, ty det var långt ute åt Svenska Högarna
till. Vi gjorde upp eld för att torka våra kläder,
men gubben kunde ej förmås att kläda av sig.
— Dä törkar bättre på kroppen! försäkrade han.
Men vi hade lagt på för mycket ved, det tog eld
i spiselkransen och stugan skulle brinna ned. Men
medan jag sprang till sjön för att hämta vatten,
tog gubben Abraham av sina våta byxor och
släckte eldsvådan med dem. Och sedan drog han
på dem igen, lade sig på golvet och somnade
som ett gott barn. Nog finns det tåga i
rospiggarna!
Och dagen därpå, tidigt på morgonen, var
han ute och dök efter whiskyflaskan, som gått
till bottnen då vi kantrade, och han tog reda på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>