Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XIII. Lyriken som form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIII.
Lyriken som form.
Det är emellertid ej blott ifråga om präglandet av vissa
förhärskande stämningar och sättet att se och uppfatta som
de nämnda diktarnes inflytande på Poes lyrik låter sig
spåras. Även i avseende på den formella sidan av hans
poesi är det mer eller mindre skönjbart.
Också här finna vi en full kongruens mellan Poes
diktning och hans lyriska teorier. Vi ha sett vilken ofant-
lig betydelse han i överensstämmelse med romantikens
uppfattning tillmätte det musikaliska elementet i dikten ur
synpunkten av dess förmåga att suggerera intrycket av
översinnlig skönhet. När hela hans lyriska strävan dels in-
stinktivt, dels med full beräkning gick ut på att vädja till
det undermedvetna, kunde i själva verket intet vara mera
självfallet, än att han begagnade sig av lyrikens frändskap
med den konstart, som mer än någon annan är i stånd att
genom vagheten av det överförda skönhetsintrycket bringa
dess dolda skatter i dagen. De medel Poe för detta ända-
mål använder förbli under hela hans diktarbana desamma.
Hans tekniska herravälde över dem växer emellertid ofant-
ligt med åren, men det kan ej nekas, att han, liksom många
musikkonstnärer, i den mån han utvecklar sig till virtuos
också hemfaller åt grövre effekter.
De finaste anslagen, de mest eteriska ingivelserna finna
vi talrikast företrädda i hans tidigare lyrik. Ur hans in-
strument sjunger då en serafisk ton, som vi senare endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
