Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade ofta hört det förut. Ingen af våra läsare, som en gång
hört skallerormens varning, kan misstaga sig, då han hör
den för andra gången. Det var ett af dessa olycksbringande
kräldjur, som korsade flyktingarnas väg liksom för att visa
dem, huru väl namnet passade för den klyfta, som de nu
närmade sig.
Det besvärligaste hindret vid detta osäkra trefvande
bland träden var det tillstånd, i hvilket Jim Deane befann
sig. Denne hade tagit en alltför stark dosis af
universalbotemedlet emot skallerormsgiftet. I nyktert tillstånd var
han en af Västerns tappraste och skickligaste spejare och
stod särskildt högt i gunst hos kapten Bushwick, hos hvilken
han gjort en mödosam och farlig tjänst.
Men naturligt nog var han nu en helt och hållet
annan person, nästan en motsats till sig själf. För att
eskorten skulle få fria händer att sköta sitt maktpåliggande värf,
togo Georg Ashbridge och hans fader hand om Jim, och
sedan de åtagit sig uppdraget, hade de intet annat att göra
än att »frakta varan».
Efter åtskilliga fall började Deane att hämta sig något
och försökte gå med mindre hjälp, ehuru han ännu
raglade från den ena sidan till den andra och stödde
sig tungt på dem båda. Han mumlade och pratade
oupphörligt dels för sig själf, dels med dem, som hjälpte honom.
»På väg till klyftan — det är bra», mumlade han, då
de voro helt nära sin bestämmelse; »måste gå till fästet;
det är platsen för så’nt folk som ni.»
Spejaren stannade så plötsligt, som om han stött
mot en trädstam. Trots hans osammanhängande tal började
en svag förnimmelse af hans tillstånd tränga sig på honom.
Han insåg på ett dimmigt men alltmera tydligt sätt
nödvändigheten af att slita sönder den slöja, som fördunklade hans
hjärna. Genom ständigt upprepade ansträngningar fick han
mera styrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
