- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
32

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

också, men tonsättare var han olyckligtvis icke. — Man
kan ej vara allt.

»Herr Rossby, förmodar jag?» sade den främmande..
»Man har gifvit mig anvisning på er, min herre. Saken
är i korthet...», och nu gjordes förklaringen i denna
stil af säkerhet, som ej ifrågasätter ett afslag, hvarvid
också portmonnän, under en lång blick kring rummet,
liksom händelsevis uppdrogs.

»Jag beklagar,» svarade Vincent, med svårighet
kufvande den uppstigande harmen, »att ni biifvit visad
miste, min herre. Jag åtager mig icke uppdrag af denna
art.» Och musikläraren såg med en så kall och
afvi-sande blick på poeten, att denne mycket flat gjorde en
half ursäkt i det han gick, mumlande för sig sjelf den
gamla sentensen: »fattigdom och högfärd».

»Och jag, som trodde alla förödmjukelser nu vara
begrafna!» utbrast Vincent helt högt. »Farbror,
hederliga själ, skall jag någonsin kunna vara nog tacksam
för att jag slipper ur. detta slafveri... denna skärseld?...
Ja, ja, icke hade det väl varit de första
tillfällighetsverser, jag satt musik till, men då har man icke kommit
till mig, liksom det vore fråga om att beställa ett par
stöflar... Och sedan, så har det icke varit dagen före
den dagen, då en förlossad själ får tillträde till
himmelen ... Men det är besynnerligt, att den här lilla
affären — jag är så fördömdt retlig i dag — gifvit mig
en omättlig aptit. I morgon trugar farbror på mig
pengar. Jag kan så gerna ringa på madamen och begära
en extra middag från källaren. Det vore ej rätt, att
i afton visa en melankolisk min på teatern, och en
sådan min kan lika lätt infinna sig af hunger, som af
noblare skäl.»

Han knackade på städerskans dörr, fick en portion
superb kalfstek och förvånade madamen genom sin gläd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free