- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
57

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man har icke mycken tid att lägga sig på vetenskaperna

— och i alla fall är enda, oskyldiga fläcken på din
hedervärda karaktär, att du en dag visade någon likhet
med de vackra, antika kärl, som man emellanåt får
läsa om huru de uppgräfvas och öfvergå alla förut funna
krukor, då du hade din hederstvist med, jag mins ej
hvilken af dina kamrater. Nog af, du beundrades för
din sublima moderation... en sällsynthet, vill jag tro,
inom officerskåren, hvarför en dylik kontingent är egnad
att väcka uppseende. Och när jag således, med den
snabbhet, som tillhör mitt yrke, summerar dina egande
tillgångar med de, som du uppräknar hos din utvalda,
som dertill torde vara qvick och förslagen, så lägger
jag ett femte aj till de fyra andra.»

»Gyckelmakare, du retar mig ej, du vet nog, att
det var en lappritvist. Jag går nu att uppvakta
generalskan Livendal och fröken Emmy, som jag under
två somrar sett ute hos hennes svåger, min gode vän
Klas Arvid von L. Men jag har aktat mig från att fria
förr, än jag fick något mer att bjuda henne. Jag kom
till staden i går qväll, och gick genast till generalskan,
som var på Mindre teatern, der jag uppsökte damerna.»

»Och blef väl emottagen?»

»Af modem öfver förväntan — hon visste nog om,
att jag fått egen gård.»

»Och dottern — det är hufvudsaken?»

»Hon är blygsam, anade förmodligen hvad som
skulle komma och var dessutom med stor oförskämdhet
bevakad af en herre nere i orkestern, en lång drummel,
som såg ut som en förryckt italienare eller en svartsjuk
spanior. Jag har läst om sådana der romanhjeltar med
sotsvart hår och ögon, som kunna göra tjenst i stället
för dolkspetsar.»

»Jag vet ej mer än en man i Mindre teaterns
orkester, som den der beskrifningen passar in på. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free