- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
169

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag har under det nu afslutade mötet funnit, att
min benförsträckning, som väl är läkt till fullo, dock
qvarlemnat en styfhet, som icke vill gifva med sig, utan
ofantligt besvärat mig under tjenstgöringen. Ja, jag
fruktar, att om ej några veckors badkur, som jag nur
i följd af öfverstens alltid faderliga omsorg, kan
företaga, hjelper mig, jag kanske till slut icke kan tjena
qvar, långt mindre, som jag tänkt, söka aktiv
verksamhet i utländsk krigstjenst. Närmaste frågan blir då —
icke att återkomma till den ändamålslösa anmärkningen,
att jag sluppit skada mitt ben, om jag icke oförväget
kastat mig in i ett äfventyr, som ej rörde mig, liksom
det icke rörde hvarje • rättskaffens, frisk man, att under
eldsvåda i en fattig eller rik mans hus söka rädda ett
stackars barn, med risk af nedfallande bjelkar — utan
fråga blir om hvad jag, i händelse jag en dag tager
afsked, skall vända mig till, ty att stanna vid vårt eget
anspråkslösa gårdsbruk lönar ej att tala om, sedan den
ena lotten efter den andra sålts bort. Skogen är sista
resursen, som måste sparas. Men för att ändå, såsom
hittills, vara mamma till hjelp, har jag fått en idé.

Mamma nämde vid slutet af brefvet, att den nye
egaren till Runstaholm nu bosatt sig der, att han gjort
mamma ett besök, för att tala om vår utmark, som
gränsar intill hans stora egor, men att mamma, som
fann honom dofta parveny’ på flera alnars afstånd,
bedt honom uppskjuta frågan till min hemkomst. Han
är en man af folket och har haft tur, säger mamma
vidare.

Nåväl, min dyraste moder, en sådan personlighet
finner jag ytterst aktningsvärd, ty han kan omöjligt
hafva haft tur, utan att först hafva haft egenskaper,
som framkalla den: mod och arbetsamhet. Det vore
derför möjligt att, då egendomen tillika utgör ett
pappersbruk, jag, efter inspektorsplatsen troligen är upptagen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free