Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaf honom det högtidliga löftet att aldrig låta honom
tvifla på uppriktigheten af mina känslor. Ack, huru
riktigt ädel han är, och hur outsägligt tackar jag ej
Gud, att Mariana icke haft en idé om svartsjuka! Då
skulle jag inbillat mig en ovärdig och löjlig dumhet.
Nu inbillar jag mig blott, hvad jag ser, att jag vunnit
en hängifvenhet, som jag ej nog kan värdera.
Doktorn och hans fru äro förtjusta. Jutta skall
få veta det i dag vid annandagskalaset. Bröllopet har
jag ej vidare haft tid att nämna, men Herren i höjden
vet, att jag aldrig glömmer det; Gud gifve dem lycka,
det önskar jag varmt!
Er tillgifnaste
Eugenie.»
Fru kaptenskan Silverlo till sin syster.
»Ack, min lilla Eugenie, hvilken outsäglig lycka,
som träffat dig! Du blir den förnämsta frun i orten,
då din blifvande herre bosätter sig här. Jag och min
käre man omfamnade hvarandra med glädjetårar, då
vi sågo bort åt den härliga bokskogen, som skyddar
ditt blifvande, ståtliga hem. Vi gratulera eder af hjertat.
Det var en himmelens välgerning, att du kom ifrån
den der förtjusningsdårskapen för doktorn, om hvars
verkliga grund det är onödigt att forska, och den lika
stora dårskapen att missunna Mariana sin mans och
hans väns oskyldiga dyrkan. Hon har varit, det förstår
jag, mycket fördragsam med dig. Då de komma hit,
som de naturligtvis göra, när ni bli gifta, skola vi vara
mycket vänskapsfulla emot dem. Jag tänker med blygsel
på, att vi underskattat Mariana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
