- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
262

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»De heliga männens rykte vandrar vitt omkring, och
det lärer vara på modet bland damerna att göra sadana
vallfärder, som min lilla hustru nu gjort.»

»Såvitt jag fattat meningen», svarade Justus med
den älskvärdaste ledighet, »har friherrinnan eller
Evelyn, som hon tillåter mig säga, under samtalet med sin
barndomsvän kommit att erinra sig en person, vilken
hon från ett av de viktigaste ögonblicken av sitt liv
anser såsom sin bror och lärare: och lydande den
manande känslan att återse den, vars råd hon mahända
inom sig tackar för sin närvarande lycka, har hon gått
att för honom avlägga en liten bikt, den änglarna
kunnat höra.»

Lycklig att icke finna sin fruktan om en läsarescen
besannad, tackade Max med en blick Justus av
Carleborg och förlät honom gärna en överlägsenhet, vilken
haft det ädla syftet att lugna honom.

»Jag har varit orolig för dig, min Evelyn», sade han
med sin hjärtliga röst, »och då jag icke fann dig hos
Constance och ej heller hemma, gick jag hit.»

»Förlåt mig!» bad Evelyn, dunkelt anande, att hon
gjort något icke rätt mot sin man.

»Vad skulle jag ha att förlåta dig — min oro kom
endast av längtan ... Men det är bra sent: för i afton
få vi icke längre uppehålla magister Carleborg.»

Justus bugade sig och förklarade att, huru kärt det än
var honom att se gamla vänner, han likväl trodde, att
Evelyn efter resan och den lilla sinnesrörelse, vari
hon befunnit sig, nu behövde vila.

»Men i morgon innan vi resa, få vi ju påräkna nöjet
att se herr magistern hos oss?»

»Helt visst, min bäste baron! Ännu har jag några
små råd att giva Evelyn.»

Evelyn böjde sitt huvud och mottog den hand, Justus
lämnade henne till avsked. »Farväl, min syster!» sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free