- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
56

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sätter mig genast ned att skriva förbindelsen ... men
bror, vi måste ha borgensmän.»

»Borgensmän!» upprepade Justus ... »Det där
förstår du bättre. Dessa penningar, som skola bereda en
stackars missionär vägen till det mål, han eftersträvar,
äro på visst sätt heliga: giv dem då all den säkerhet
de behöva... Jag litar mera på din klokhet än på
min egen.»

»Och du skall icke varda bedragen! Tag
förbindelsen sådan den nu befinner sig — du ser att jag
ansvarar för denna hos mig deponerade summa — vi
skola med det första få den försedd med behörig
säkerhet.»

»Men en mindre del måste avtagas. Jag har ännu
icke sagt dig, broder, att jag givit min älskade mor
det heliga löftet att, innan jag företager min stora
missionsvandring, börja med en mindre: min mor
ömmar för de arma lapparna, och jag vill således först
gå till dem... det blir i alla fall en nyttig lärospån.»

»Ack, välsignad vare denna ädla mor, denna så
fosterländskt sinnade kvinna!» utbrast Grave med
ingalunda förställd glädje. »Hon har rätt, hon
kommer mig att rodna över oss båda ... skulle icke
missionärens eget land i första rummet ha anspråk på
hans bemödande? Jo, så är det... och sedan han
utsått odödlighetens frö bland Lapplands folk och
berömligt slutat en skön lärospån, såsom du själv
värdigt kallade den, må han då gå ut och plantera det
bland de stora öknarnas barn ... Välsignelse över detta
beslut!»

Graves hänförelse är lätt att förstå. Just då han som
bäst funderade på passande medel att uppehålla en
sak, vilken han hade för avsikt att icke utan i allra
högsta nödfall låta bliva utav, kom ju slumpen själv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free