Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tjäna honom, slumpen iklädd i moderns egen
önskan.
Justus syntes utmattad av resan och samtalet,
varför Grave föreslog att man icke mer i dag skulle
återtaga dessa ämnen, utan att Justus borde gå på sitt
rum för att söka vila.
Det var en liten torvtig vindskammare, inredd nära
nog som en munkcell, detta rum, vilket värden
anslagit åt sin gäst; och då Justus, bliven ensam, kastade
sig på knä framför den över sängen hängande tavlan,
föreställande Kristi korsfästelse, kände han liksom en
dödskyla omfatta sitt hjärta. Hans böner ville icke
bliva levande... det förekom honom som om Kristi
förklarade blick vändes ifrån honom, liksom den sagt:
»Det är icke här du skall söka mig, icke här skall du
finna mig!»
Han flyttade tavlan på annat sätt, men hur han ock
flyttade den, föll dagern aldrig så som han ville ha
den. Bedrövad, nedtyngd kämpade han mot den allt
mer och mer överhandtagande domningen, då ett
tassande ljud på den skräpiga vinden utanför uppväckte
honom.
Det var pigan, som kallade honom till
middagsbordet, vilket, ehuru ej på något sätt slösaktigt, dock var
vida bättre försett än frukostbordet...
L.
Några dagar hade förflutit sedan fanatikern
beträdde det ensliga komministerbostället.
De hade förflutit i ett slags tung dvala, utan något
märkligt samtal mellan honom och hans värd, ty varje
gång Justus sökte upptaga det avbrutna ämnet, yttrade
Grave, att Justus först behövde vinna mera självbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
