- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
281

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den gode Leonard skakade på huvudet. »Det står
icke bra till med honom i dag! Jag tror, att han har
feber, och jag brydde mig icke om att ens nämna åt
honom, att han kunde följa mig till kyrkherrgården ...
det får bli till en annan gång, jag vill, att han skall
se ut som en ordentlig och hygglig präst, då jag för
honom dit.»

»Skola vi skicka upp frukosten?»

»Ja, det är så gott... men han kommer ned, sade
han, fram på dagen. Låt då äntligen bli, min ängel,
att föra talet på gudliga saker... lova mig det!»

»Men, bäste Leo, ifall han själv...»

»Söta Constance, ifall han själv vill segla åt det
hållet, så låt det blåsa motvind därigenom att du ej
svarar! Gudaktigheten förgör er bägge två.»

»Ack, Leo, måtte Gud icke höra ditt oförståndiga
tal!»

»Oförståndigt... åh... men det är icke värt att
säga något i den saken. Du må dock icke vänta för
länge med middagen, mitt hjärta, kanske blir jag
kvar i prästgården... Jaså, han kör redan fram med
schäsen ... nå, det skall gå i ett huj ... Sådan älsklig
husmor du är! Jag undrar, vem som kan steka en
fisk på det sättet, och baka ett sådant bröd... Herre
Gud, om du ville ta fram min bruna väst och
spännhalsduken ... förlåt mig, mitt hjärta, men efter du
ändå har besväret, så låt den röda silkesnäsduken följa
med ... Aldrig i min livstid kände jag maken till skön
abborre — jag slipper att göra om frukosten i
prästgården.»

Äntligen steg Leonard från bordet, och sedan han
hasteligen blivit omkostymerad i den bruna västen,
»favoriten», spännhalsduken och röda silkesnäsduken
och slängt armarna i nyborstade rocken, som Tona
höll på armen, tog han sin hustru hjärtligt i famn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free