Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“den enfaldige stackarn“ åter skulle få något
mod i bröstet.
Vid den bestämda qvarten var släden
framme och Lavinia nere. Månljus och ett
litet slinkföre gynnade färden.
“Min bäste herr faltväbel“, sade Lavinia,
då de hunnit ett litet stycke utom allén, “jag
har en anhållan att göra. Skulle herrn vilja
uträtta en liten tjenst åt mig?“
“Kors, herre gud, så hennes nåd kan fråga!
Jag ville visst uträtta allting, om jag så visst
hade förmåga som vilja. “
“Ingen förmår det bättre. Kamrerskan
Kumlin, som på förmiddagen var här, tappade
i mitt rum en biljett, den hon af misstag råkat
få med från Kullen. Jag har naturligtvis icke
läst den, men då egarinnan likväl kunde tro
detta, så önskade jag att vi helt oskyldigt
förändrade saken så, att herr fältväbeln funnit
den i trappan, då fältväbeln straxt efter
kamrerskans afresa gick uppåt öfra våningen.“
“Jaså — jag fann den på trappan? Godt,
hennes nåd, det är intet ondt i det, så vidt
jag kan se... Men hvar gjorde jag se’n af
den — minsann jag det vet?“
“Åh, det är lätt att förstå. Jag gissar att
herr faltväbeln å ena sidan ställde sig till pligt
att icke läsa den, å den andra att genast så
fort som möjligt återlemna den, der dess
frånvaro kanske åstadkommit oro. Med ett par
ord, min bäste herr Stark, det skulle skänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
