Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håret, göt aftonpurpurn ett skimmer, som gjorde
honom verkligt skön.
“Kors, du, hvad han är vacker!“ hviskade
Julia i Lavinias öra. “Han var väl alltid rätt
ståtlig, din herre, men nu är han riktigt
intagande, sedan han fått lif i sig. Och du“
(Julia nöp sin svägerska skälmskt i armen)
“är icke heller så omedgörlig nu för tiden!“
Lavinias öga halkade undan Julias och
stannade åter vid den gröna rundeln.
“Ja, han är skön,“ sade hon för sig sjelf,
“han är“ .... Lavinia hann icke längre i
betraktelsen, ty nu begynte kampen och det, så
som det ville tyckas, på äkta allvar ändå.
“Det här var för trefligt, för roligt — se
bara sådana atletiska ställningar och utfall!
Men, Lavinia, bered dig på att din man måste
lemna segern ifrån sig.“
“Åh, det skulle jag icke tro.. hvaraf slutar
du det?“
“Jag ser det på grefvens ögon... Vet du,
jag tror att jag tar mina ord igen. Han är
alldeles icke så ful som han i början förekom
mig, åtminstone icke nu. Du får se att han
blir segervinnare.“
“Men märker du hvilket utfall Ludvig nu
gör! Grefve Adrian svigtar. Ludvig är
ovanligt stark.“
“Grefven är så mycket smidigare — såg
du hvilken stöt din man nu fick... “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
