Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrame lätt föreställa sig, att på en sådan väg som denna,
helst under nattetid, ingen kan färdas fort. Klockan var
omkring 2 på morgonen, då jag, uttröttad och i den
angenäma förhoppningen att få hvila i min goda, varma säng,
ändtligen körde fram på gården. Men det blef en vacker
hvila! Redan på afstånd märkte jag ett förfärligt tumult
och flämtande ljussken härifrån. Jag skyndade fram, och
som nästan alla dörrar stodo öppna, behöfde jag ej länge
vänta på upplysning. I förstugan såg jag vår pastor, som
skulle vaka hos baronen, med tillhjelp af ene drängen bära
honom från detta rum, dit han rusat ned, till mitt och min
hustrus. Jag såg ej något lif i honom, men sedan
klockaren blifvit efterskickad och hunnit öppna ådern, vaknade
han åter.
Icke så med de andra. På denna säng låg den unga,
sköna, snöhvita frun, lik en slumrande engel, hvilket hon
ock i sjelfva verket var, det är min öfvertygelse, och här
vid kanten vred sig i sista dödskampen den stackars
vansinnige ynglingen, ännu fasthållande hennes hand i sin.
Barnet låg på golfvet ett stycke derifrån. Hvilket intryck denna
anblick skulle göra, kunna herrarne lätt föreställa sig. Min
gumma, som alltid varit rådig, grep verket an med den
stackars unge mannen och hälde i honom söt mjölk och andra
saker, hvilka hon hört omtalas vara tjenliga vid sådana
tillfällen, ty af papperet, som låg bredvid, funno vi af hvad
slags plågor han led. Men ty värr voro våra bemödanden
fruktlösa. Efter tre timmars svåra plågor afled han, utan
att hafva talat ett enda ord. Hvad den unga damen
beträffar, voro alla bemödanden fullkomligen fåfänga: hon var
och för blef död. Slagna af skräck och djup bedröfvelse,
tillslöto vi dörren till detta plågorum, för att ändtligen hemta
en timmes hvila. Längre fram på dagen förklarade pastorn,
att baronen skulle föras till prestgården, hvilket han äfven
tycktes önska, men den resan bekom honom illa. Han var
så starkt angripen af hjernfeber, som den tillkallade doktorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
