- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
242

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Bevare oss gud för det! Jag skulle blifva förtviflad,
om detta vore händelsen, men en annan gång då . .. »Jag
fick ej fortfara: hon sprang ifrån mig. Och här sitter jag
nu och har skrifvit halfva natten, emedan jag ej kan sofva.
Den gröna sparlakanssängen måste ovilkorligt bort i morgon,
ty nu spöka der mörkbruna lockar i stället för de guldgula

..... Här släcker jag ljuset och skall blunda, tills jag

somnar.»

* *

*



Dagen derpå.... Min gud, hvilken olycka!
Georgina, mitt lifs för detta sol, har insjuknat, och det efter
ganska besynnerliga omständigheter. Fru Hermer fann henne
afdånad på golfvet i den sal, der vi jollrat bort så mången
treflig stund. Hvad kan väl detta betyda? Det var vid
samma tid Waldenberg reste. Men jag kan ej tro, att detta
var orsaken. Snarare faller det mig in, efter Hermer skulle
följa med, att någon angelägenhet, som rörde Lindorm, var
å färde; och är förhållandet sådant, så bör jag skatta mig
lycklig, som företog denna resa med Holk, ty troligen hade
jag egt litet eller, rättare, intet hopp om framgång. Må
hända vill den solen lysa endast på Lindorms horisont!
Nåväl, man nödgas ha resignation och af nödvändigheten
göra en dygd. Ännu anser jag Georgina för den
beundransvärdaste unga dam, jag sett, men det är denna fullkomlig*
het som gör att jag känner mig mindre hemma hos henne.
. . . Dessutom, huru hafva icke tvenne månader skönt
utvecklat min rosenknopp! Min lilla Louise är oändligen
charmant, och såsom jag tror, hon passar allra bäst åt mig.

* *

*



En vecka senare ... Det här ser ganska bedröfligt ut:
icke annat än ledsamma nyheter från Rosendal. Detta
oförklarliga onda har nu varat i nio å tio dygn. Jag känner
mig verkligen orolig, och dertill får jag ej se Louise! Jo,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free