Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
»Georgina, mitt barn!» sade fru Hermer och öppnade
dörren till det rum, der dottern låg på soffan, i sin fina,
hvita “sjukdrägt och det röda sidentäcket kastadt deröfaer,
nästan alldeles sådan vi sist sågo henne. »Georgina .. herr
Waldenberg är här! Han och Willy stiga nu upp på
bryggan . .. jag går ner, för att sjelf ta emot honom.»
Fru Hermer tillslöt åter dörren. Georgina kände sitt
hjerta klappa med en häftighet, som nästan betog henne
andedrägten. Att tänka sig återseendet af Waldenberg,
hvilken led så mycket för sin kärlek till henne.. och sedan
den oändliga känsla af brännande ångest, hvarmed hon af*
afvaktade underrättelse om Lindorms, Constances och den
olycklige Mullers öde — detta ämne, som natt och dag
mar-terade henne, skulle hon nu i ord höra afhandlas. Hennes
rörelse var mångfaldig, men hon fick tid att något lugna sig,
ty öfver en qvart hade förflutit, och ännu hördes inga steg
nalkas rummet. Hon blef litet otålig, då ett hastigt
half-springande förkunnade Willys ankomst.
»Nå, hvar är Waldenberg?» frågade Georgina, så snart
gossen tillslutit dörren.
»Han är här... men han gick först in med mamma
i salen, för att dricka en kopp choklad, emedan det är
dug-tigt kallt.. skall du veta, Gina!»
»Kors, ville Waldenberg det?» sade hon. »Han plär
ej tycka om den drycken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
