- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
382

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finna... Huru länge hade han icke varit borta! Han borde
ej der, i hvarje ögonkast, hon vågade besvara, läsa och se
den saknad detta kostat henne. 1 denna sakernas något
förlägna ställning frågade baronen: »Skulle du ej vilja göra
ett slag i parken? Vädret är så skönt och morgonen så
uppfriskande.»

»Du har ännu icke helsat på pappa och mamma!»
svarade hon undvikande.

»Hvad är det för prat, Gina?» inföll Willy. »Kommer
du ej i håg, att pappa reste bort redan i går och att mamma
gått åt gärdet, det vill säga, att hon icke kommer hem
förr än mot middagen ... Vill du, att jag skall springa efter
din hatt?»

»Ja men, tack skall du ha, Willy.. tag din mössa
med, så kunna vi gå att möta mamma!»

»Nej, mycken tack», svarade Willy leende, »jag skall
ut och fiska!»

»Georgina, hvarför vill du ej i dag unna mig det nöjet
att promenera med dig? Ha vi icke ofta förut gjort det!»

Georgina svarade icke, men hennes oro ökades. Ingen
flicka kunde i mindre grad vara tillgjord än Georgina, men
Lindorm hade på de sista månaderna så sällan besökt
Rosendal, så helt och hållet dragit sig inom skalet af en lugn
vänskap, ett slags broderlig välvilja, att deras förhållande
blifvit mycket förändradt, och under hela denna tid hade
ej ett ord om hans hjertas angelägenheter undfallit hans
läppar. Georginas oförstälda smärta efter Waldenbergs död
hade småningom bildat ett slags skiljemur, den de begge
kan hända önskade, men hittills undvikit att öfverstiga. Nu
hade ett par veckor gått förbi sedan de sist sågo hvar andra.
Det var således ej underligt om Georgina, efter den första
naturliga glädjeyttringen, återföll i förlägenhet, hvilken gjorde
en tredje persons sällskap välkommet.

Willy återvände med hatten, Georgina påknöt den undér
häftig hjertklappning ... och allt gick mycket långsamt. Slut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free