- Project Runeberg -  Rosen på Tistelön. Berättelse från vestra skärgården /
147

(1882) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strut snus, som du gaf dem af din lilla sparkassa. De
sakna dig alla — ack ja, men det är ej värdt att tala om.

Jag innesluter dig i den högstes beskydd och beder dig
af varmt hjerta, att du lägger mina förmaningar på sinnet
och icke för mycket efter bokstafven följer farbror Pers bref,
hvilket han visat mig. Du förstår, barn, han menar i grund
detsamma som jag, men karlarne ha sitt egna sätt att
uttrycka sig.

Din hulda moder
Katrina Arnman.

Fjorton dagar efter det Arve mottagit detta bref, skref
han åter bland annat:

»Allt är nu godt och väl igen mellan mig och min
patronessa; och min goda mor skall icke oroas af den
föreställningen, att mitt sinne är för stolt att kunna ödmjukas.
Nej, tro icke det! Jag är icke så styfmunt, att en icke med
vänlig hand kan lägga betsel på mig, fast jag har för
mycket heder i bröstet att ej skudda det af, om jag märker, att
man vill köra mig som en oxe för plogen.

Det var visst på ett par veckor som frun icke talade
till mig. Herrn låtsade ingenting märk$, och jag lät äfven
saken ha sin gång, ehuru jag nästan saknade den förra tiden
såsom bättre (öfVerensstämmande med mitt lynne, hvilket
led af att se sura miner och kalla blickar. Lars var
näsvisare än någonsin och fick äfven sköta sig sjelf. Då
inträffade så lyckligt till den husliga fridens återställande, att
det skulle gifvas en fest på patrons födelsedag, hvartill frun
behöfde allt det biträde hon kunde få. Bland annat var
fråga om att spela en liten teaterpjes, men alldenstund inga
dekorationer funnos att tillgå, blef förslaget kinkigt att utföra.
Då erinrade sig frun, att hon ibland sett mig fuska med
målande, ett nöje, som jag liar min gode farbror Per att tacka
för, och strax beslöt hon att låta mig sitta uppe om nätterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrpt/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free