Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trång Horisont
- III. Sträfvan uppåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Sträfvan uppåt.
Antonia blef i själfva verket utom sig af glädje
när mamsell Mariana framställde grefvinnans
anbud. Hon blef så gripen däraf, att hon ej kunde
finna ord, men de vackra, djupblå ögonen fylldes af
tårar. Var det möjligt! Skulle hon slutligen få ett
tillfälle att använda sina under så mycket motstånd
förvärfvade kunskaper, att få förtjäna något själf och
så — kanske det bästa af allt — komma bort på
ett par timmar då och då från hemmets tryckande
atmosfer, vistas på det härliga Rosenlund, se och
kanske tala med den gamla grefvinnan, till hvilken
hon alltid sett upp med den djupaste beundran som
till ett högre väsende. Allt detta var en lycka så stor,
att den nästan betog henne andedräkten.
Jag kan inte säga, hur tacksam jag är mot tant
Mariana, framstammade hon.
Kära barn, inte skall du tacka mig. Grefvinnan
själf har tänkt på dig. Men hvad skall nu mamma
säga, tror du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 21:57:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/efterlamna/2/0048.html
