Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre Berättelser - Ett underverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
: .)>>
ETT UNDERVERK.
månader, komma gående till kyrkan, stödd af sin
man och sin väninna.
Det blef en stor väckelsens dag inom
församlingen.
Då fru Ekbohrn återkom till sitt hem, förundrades
alla öfver den stora förändring, hon undergått. Hon
var visserligen blek och tunn — ack, så tunn och så
blek — men ögonens glans, hela väsendets liffullhet
var så stor, att alla — utom hennes man, som såg
bekymrad ut — fingo ett starkt intryck af att ett
verkligt under skett med henne. Hennes äldsta dotter,
som var ett fantasifullt och känsligt barn, blef i
synnerhet djupt gripen, och äfven bland tjänstfolket blefvo
flera omvända.
Händelsen med prästens hustru hade gifvit fru
Ekbohrn mer mod; hon, som förr alltid varit blyg, bad
nu högt med barn och tjänare hvarje kväll. Blott i
sin mans närvaro kände hon sig bunden, ty han var
den ende, som ännu betraktade hennes förbättring
med misstro.
Är du verkligen riktigt bra — fullkomligt plågfri?
frågade han henne ömt och forskande, tredje dagen
hon var hemma.
Jag tycker inte du borde tvifla när du ser —
svarade hon och rodnade. Hans tvifvel plågade,
sårade henne. Det var det ena molnet i hennes
nuvarande lycka.
Du sofver så litet. Och när du sofver jämrar du
dig vanligtvis och tycks vara i stor vånda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
