Efterskörd ur Sonja Kovalevskys papper / 76 (1893) Author: Sofja Kovalevskaja Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En efterlämnad dikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men plötsligt är dess klang förgången, Den ljöd blott en sekund så kort, — Och, utan slut och början, sången Och tonerna dö plötsligt bort. Men envist följer dig den kända, Den gamla melodiens makt, Till mening kan du orden vända, Ur glömskan träda rytm och takt. Men så förklingar sången åter, Och det, som talats ut däri, Blott brutet för ditt öra låter Och aldrig kan fullbordadt bli. Skall så vårt möte ock försvinna Bland tidens vägar utan spår, Likt irrbloss som för ögat brinna Och slockna ut i mörka snår? En slump oss båda sammanförde, – Skall samma slump oss skilja så? Och skall, hvad varmt vårt hjärta rörde, Förstummas, slockna, när vi gå?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>