Efterskörd ur Sonja Kovalevskys papper / 77 (1893) Author: Sofja Kovalevskaja Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En efterlämnad dikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att en besläktad ande bodde Hos oss, vi båda kände väl, Men ej ett ord af hvad vi trodde, Till tungan nådde från vår själ. Och likaså i nästa timma Vi skildes utan suck och gråt, Och blott din bild ur glömskans dimma Jag skymta ser emellanåt. Som i ett sorgflor svept, den stilla Skall träda fram alltjämt för mig, Mig gäcka som en dunkel villa, En olöst gåta på min stig. Tills tiden plånat ut ur lifvet Och minnet denna bild så kär, Och hjärtat åter undergifvet Sin tunga tomhets börda bär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>