Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg 1842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
stod? — Att fatta bela den ömsesidiga förutsättningen,
det vill säga de motsatta riktningarne, såsom utbrytande
ur en och samma medelpunkt, som — sjelf ingendera och
likväl bäggedera — var lifsprincipen af detta tankens
kretslopp, — en enhet väsendtligen sjelf sin egen motsats, —
ett sjelft ur sig sjelft resulterande lif. Det var liksom en
ur alla tankars centrum sig tändande blixt, hvarmed man
kan säga att det filosofiska vetandet först bräckte sitt
eget skal för att fördjupa sig i sig sjelft. Dermed föddes
det nittonde århundradets filosofi; hvars upphofsman var
Schelling.
Denna filosofi, kallad identitets-filosofi, äfwen
all-enhetslära 1, har sedermera genomgått tvänne epoker och
befinner sig för det närvarande i den tredje af sina
förvandlings-perioder. Den första af dessa kunde man kalla den
æsthetiskt-imaginativa; ehuru den hos Schelling sjelf, redan
vid hans första uppträde, hade en djupare, verkligen
progressiv karakter, hvilken sedan hos mängden af hans
efterföljare gick alltför snart förlorad. Med tillbakavisande af
känslans och inbillningskraftens i förnuftets och filosofiens
namn usurperade suveränitet, tillegnade åter Hegel denna
suveränitet åt den stränga, methodiska tanken, som uti
1 Det sistnämnda uttrycket har visserligen mindre blifvit brukadt af
denna filosofi sjelf, än af andra för att beteckna den pantheistiska
tendens som den från början otvifvelaktigt har; ehuru den
sedermera sökt att öfvervinna pantheismen. Mångfaldiga ställen ur
stiftarens skrifter skulle kunna anföras som rättfärdiga benämningen
all-enhets-låra. Dess »absoluta» är nEinheü und AUheit» — »Natur
und Gott in gleicher ewiger Durchdrmgung», och den säger om sig
sjelf: »Der Philosoph kennt nicht verschiedene Wesen, sondern nur
Em Wesen in allen ursprünglichen Schematismen der
Welt-anschauung». Schelling, Fernere Darstellungen aus dem System
der Philosophi, üpsala-editionen, 7 B. ss. 196, 224.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
