Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Sjette artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
un
tjenliga att missleda och bedraga, om ej klassifikationen af målen för
de i fråga varande länderna eller perioderna är densamma, och om
ej polisen och lagarne äro lika, den förra utmärkt af ungefär samma
vaksamhet, och de sednare i verkställigheten af ungefär lika kraft.
Men man vet öfverflödigt, att den största olikhet eger rum i alla dessa
afseenden. Det finnes ej två länder, i hvilka klassifikationen af
brottmålen är lika, och den varierar oupphörligt äfven i samma land. Den
största olikheten visar sig likväl i polisens tillstånd och brottmåls-lagames
verkställighet i särskilda länder och tider. Skulle man jemföra
uppgifterna från en ort utan polis, med uppgifterna från samma ort sedan
en polis der blifvit inrättad, eller uppgifterna under en verksam och
under en overksam polis, så stöter man på en skenbart utomordentlig
tillväxt i brott, ehuru det vore en ej obillig förmodan alt de, i stället
för att ha tillväxt, snarare hade i ej ringa mån aftagit." — Med
kännedom af det factum, att det troligen ej finnes en noggrannare
brottmåls-statistik än den Sverige eger i justitiestatsministerns årliga
berättelser, blir man mer varsam än författaren i sina slutsatser varit. 1
afseende på verksamheten af den kriminella justicen står Sverige
åtminstone lika högt med det af författaren upphöjda England. I England
1835 fäldes 71 af 100 anklagade; i Sverige 1837, när man talar om
egentliga brott behandlade vid domstolarne, 72 af 100.
För det andra: hr La ing har ej rätt fattat klassifikationen af
brotten, hvarken i Sverige, ej heller i sitt eget fädernesland. Väl
försäkrar han att flera upplysta Svenskar fästat hans uppmärksamhet derpå,
att blotta polis-fOrbrytelser voro upptagna bland det för Sverige
uppgifna antalet af brott, i anledning häraf finner han för godt att vid
granskningen af justitiestatsministerns berättelse för 1837 utesluta
större delen af de under tredje klassen der hänförda brotten; men
bibehåller dock dryckenskap, slagsmål och otukt, hvilka i alla samhällen,
enligt hans mening, falla mer eller mindre under brottmåls-lagens
verksamhet. Men hvarken i den Engelska eller den Skottska
brottmåls-statistiken ’ ingå dryckenskap och otukt. I London upptogos likväl
1832 tillsammans 25,623 personer af polisen, och dessutom angåfvos
vid domstol 6934 — för fylleri (af hvilka sistnämnda äfven 3505
verkligen dömdes till ansvar). Antalet af sådana öfverlastade personer
7 Jfr Brituh Almanach for the year 1836 — och Mac-Culloch i nyss
nuförda verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
