Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
hattarnes förnämsta regeringsmedel. Sekreta utskottet vid
denna riksdag erhöll ej blott en instruktion, i hvilken
ständerna föreskrefvo: "att alla förändringar af statsverket,
alla förfoganden om riksgäldens betalning, alla medel till
vexelkursens styrande, alla författningar om bankolån och
alla andra ekonomiska ärender ej annorlunda ån af riksens
ständer i plenis skulle afslutas, sedan sekreta utskottet
derom afgifvit sitt betänkande"; sekreta utskottet föröktes
dessutom med en stor deputation af 100 adelsmän, 50
prester, 50 borgare och lika många bönder, hvilka
sistnämnda på detta sätt slutligen äfven undfingo sin del i
riksdagsväldet.
Redan 1 § af den stora deputationens instruktion
innehöll, att den skulle verkställa sin granskning utan
afseende på de decharger, som, riksens ständers plena
ovetande, blifvit vederbörande meddelade. — Berättelsen om
bankoverket kostade vid 1765 års riksdag tretton
månaders arbete. — Såsom grund för oredan i
penningeväsendet uppgifves i738 års skadliga princip att förena kronan
och banken i en gemensam penningerörelse. Tvänne krig,
säges det, torde hafva varit förebygda, så framt ej
bankens samlade penningestock stått kronan utan gensägelse
tillhanda. Förvirringen hade blifvit grundlagd genom
Finska kriget; hvarefter bruket hos sekreta utskottet uppstod,
att efter sig lemna så kallade kreditiver på banken.
Missförhållandet hade växt genom Pommerska kriget. Till sin
höjd hade det onda kommit genom egennytta och brist på
offentlighet. Bankolånen, enligt de grundsatser som 1738
års system införde och den sednare hatt-perioden ifrån
1756 öfverdref, hade gjort mer skada än gagn.
Principen var att öka dem i samma mån som det redbara myn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
