Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
tet minskades; emedan den falska tanken uppkommit, att
allt detsamma kunde uträttas med kreditsedlar som med
redbart mynt. — Såsom exempel af missbruket med de
till allt lägre ränta utlemnade bankolånen anföres, att af
66 millioner (daler kopparmynt) lån i banken på jern hade
fjorton exportörer i Stockholm och Göteborg disponerat
40 millioner. I Stockholm hade ett enda handelshus under
den sednast förflutna tiden rört sig med inalles 16 millioner
bankolån. Ej annorlunda hade tillgått med den fond,
uppkommen genom en viss alla in- och utgående varor ålagd
afgift, som sedan 1739 varit stäld under det så kallade
manufaktur-kontoret. Uppmuntringarne hade snarare blifvit
gifna åt gynnade personer än åt näringarne, mer tjenat
parti-afsigter än saken. För detta ändamål insveptes allt
i hemlighetens slöja, näringarnes verkliga tillstånd ej mindre
än bankens. Manufaktur-intresset bevakades vid
riksdagarne af en sekret manufaktur-deputation, handels-intresset
genom en sekret handels-deputation, bankens genom en
sekret banko-deputation, alla förlorande sig i det allrådande
sekreta utskottet.
Det var för öfrigt icke blott finanserna som 1765
års ständer underkastade en utförlig granskning. De sträckte
räfsten till alla delar af riksstyrelsen. Uti sin skrifvelse
till regeringen om lagarnes behöriga verkställighet yrka de
reform i ungdomens uppfostran, i sederna, i
befordringssättet, i lagskipningen, i exekutions-verket, i det hittills
gällande skrif- och tryck-tvånget samt i ständernas egen
verksamhet vid riksdagarne, hvilka blefvo allt långvarigare
och kostsammare. Genom rangordningens upphäfvande sökte
man att motarbeta titelsjukan, genom en sträng förordning
E. G. Geijer» Saml. Skrifter. 1 Åfdeln. 6 Sand. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
