Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Reduktions-frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
om eget adelskap, som framhölls för biskopar,
superintendenter och theologiæ doktorer, var nog att söndra det
högre presterskapet från det lägre.
En dylik söndring emellan den högre och lägre adeln
skulle framdeles blifva af ännu större betydenhet, och
inverkade redan på den hvälfning som efter freden
inträffade, då kronan måste äska nya skatter — och prester,
borgare och bönder bådo henne taga sitt igen. Det skedde
vid 1650 års riksdag — af oerhörd längd hittills i Sverige
(den räckte i fyra månader) — genom de ofrälse ståndens
samfälta protest och påstående: att alla från kronan
abalie-nerade kronogods och skattehemman skulle till densamma
åter indragas; emedan abalienationen vore stridande emot
Sveriges lag. Dermed var reduktionsfrågan väckt, som
skulle förändra så mycket i Sverige. Christina, som gynnat
dess uppkomst, drog sig undan för dess lösning; men har
i en nyckfull lefnad att framvisa en enda stor politisk
handling — den, hvarigenom hon, oaktadt ett envist
motstånd af de store och omstörtningsplaner hos ett lägre
parti, lugnt och med lika mycken beslutsamhet som
skicklighet befästade kronan på Carl Gustafs hufvud. Hon
qväfde dermed den tiden en revolution i Sverige. Carl
Gustafs segrar aflägsnade den sedan. Den mognade under
det sedan följande svaga förmyndare-väldet; men den hade
redan så länge varit förutsedd, att Carl XI kunde taga
den i sin egen hand.
1680 års regements-förändring är beviset, att både
regeringssätt och representation, sådana de under det
sjuttonde seklet här i riket bygdes, ej buro sig. För mycket
var i bäggedera dels alltför inveckladt, dels alltför obestämdt;
E. G. Geijer» Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 6 Band. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
