Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Det var motsägelsen emellan den statskloka
Margaretas, likväl tydligen förberedda, plan till rikenas förening
och denna uppenbara brist i formaliteterna — en brist
sä stor, att den i ett så vigtigt ämne ingalunda förklaras
genom hr F:s infall, "att tiden ej hade skrifklåda" — det
var denna motsägelse som föranledde milt af honom så
högt tadlade uttryck: alt unionen var en händelse som
givet af den Danske historiske Förening, II: 565.
Föreningsbrefvet är skrifvet på papper. På dess nedersta rand äro spår efter
tio sigill, aftryckta med sådan hast och vårdslöshet, att de till en
del täcka sjelfva skriften. Då brefvet innehåller flera rättelser och
skriffel, och deri omtalas att sjutton sigill äro vidhängda, men i
sjelfva verket endast tio äro påtryckta, så synes deraf klart, att
dokumentet ej är annat än ett koncept, ämnadt att strax
öfverföras på pergament, hvilket likväl ej skedde förrän 1425, då
konung Erik af Pommern deraf lät taga en sådan afskrift. Alla
offentliga förhandlingar från denna tid visa, att sjelfva de tre
rikenas råd icke tilldelat dokumentet någon auktoritet. En enda
gång har det blifvit åberopadt i sednare stats-akter, då några
punkter af detsamma upptogos i det år 1438 i Kalmar utfärdade
diplom om unionens förnyelse, under det andra punkter, och
deribland den vigtigaste, om rikena skulle hafva en konung, sättas i
fråga och lemnas i ovisshet. I alla de sednare
överenskommelserna finnes intet spår af det i Kalmar 1397 utfärdade
unions-brefvet, och detta synes aldrig användt efter sammankomsten i
Kalmar 1438. Den Danske författaren sluter häraf: att den så
kallade ursprungliga unionslagen icke annat är än ett vittnesbörd
af 17 rådsherrar om det som i Kalmar 1397 blef muntligen
aftaladt emellan Margareta och riksens råd, tilläggande: "att liksom
konungarne i unions-perioden blott hade omständigheterna (vi skulle
säga aristokratiens intresse alt blott hafva en namnkonung) att
tacka för det de behöllo deras riken, så kan man antaga att
denna muntligt bestämda förening endera har varit alldeles okänd för
de tre nationerna, eller af dem glömd ännu före konung Eriks
fördrifvande."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
