Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
ser ut som en tanke. Detta uttryck är nämligen intet
orakelspråk, det är ett uttryck af tvifvel i fråga om en
gåta som häfdatecknaren ej ansåg sig kunna fullständigt
lösa. Meningen deraf är för öfrigt inskränkt redan i min
historia, som visar, att en tanke, eller åtminstone ett
intresse, nämligen ett gemensamt aristokratiskt, om ej
stiftade, likväl bemäktigade sig och uppehöll unionen. Och
betydelsen af detta intresse är tillika ådagalagd i mina
föreläsningar, der unions-aristokratien säges ha anticiperat
den Skandinaviska nordens enhet, liksom vår inhemska
aristokrati hade anticiperat och förebildat det Svenska
rikets. — Hvad jag menar med denna den Skandinaviska
nordens enhet fruktar jag så mycket mindre att här rent
utsäga, som jag ej visat mig svag för dagens opinion. Jag
har både hänvisat på och ur tidens gång bevisat
nationaliteternas och de nationala sympathiernas nyvunna
politiska betydelse, hvilken härleder sig från folkens egen.
Denna betydelse beror ej mera på aristokratierna, den beror
ej heller på regeringarne, liksom den Skandinaviska
nordens enhet ej heller beror på en regering öfver
densamma; den beror af nationernas väckta medvetande af
verkligt gemensamma intressen; och det är för ljusningen af
detta medvetande som de mörka skuggorna af det
national-hat flytt, hvilka just den union framkallade, i hvilken
hr F. redan vill se broddén af Skandinaviska sympathier
grönska.
Det förefaller verkligen som ville hr F. få litet vind
i seglena genom Skandinavismen, hvilken han, ä propos
af Kalmar-unionen, tagit i sitt besynnerliga skydd. Hr F.
är för påpasslig att ej iakttaga sin fördel. Hvad
medhinner ej hr F.? Hvem vet att lefva såsom han? Han
protesterar, försäkrar, bedyrar, bugar i rund, och är tilli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
