Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
garne i Uppsala bibliothek visar likväl, att detta är ett
misstag, och att författaren är Sven Leijonmarck,
sekreterare i kongl, riks-arkivet, af hvars handlingar han
ock visar förtrogen kännedom, sedermera vice-president i
Åbo hofrätt och landshöfding. Vi vände oss först till
Deduktionen om landtågsgärden; för hvars rätta förstånd
det likväl är nödigt att kasta en blick på rusttjensten, om
sättet för hvars utgörande i gamla dagar vi äfven ha en
gammal skrift att citera. Såsom bekant, härledde sig
rusttjensten, som blef de adeliga privilegiernas lagliga grund,
ifrån Magnus Ladulås, som medgaf "frihet från all
konungslig utskyld" ål alla dem som tjente till häst. Den
skyldighet, hvarigenom denna skattefrihet förvärfvades, var
likväl från början helt och hållet personlig; den utgick ej
efter inkomst: den rikaste frälseman, såsom den mindre
bemedlade, var endast skyldig att inställa sig sjelf till häst
rustad; endera emedan man räknade på den rikares
hederskänsla, eller, troligare, emedan man ej vågade ålägga den
mäktigare mera, så att stadgandet egentligen gälde dem af
bondeståndet, som genom personlig ryttaretjenst ville
förtjena frälse. — Sjelfva författningen var således ifrån
början till afgjord fördel för de maktegande, som också
uppfylde sin skyldighet efter behag. Gustaf I införde först
häruti, såsom i mycket annat, en förändring. Han
stadgade 4525 alt rusttjensten af adeln skulle utgå efter
»n-komst. Redan hans son Erik nedsatte taxan, och gjorde
dessutom undantag genom den meddelade säterifriheten.
Ytterligare nedsättning skedde af Johan. Likväl klagar
den gamle riks-drotsen Per Brahe, Gustaf Wasas
systerson, i sin Hushållsbok för ungt adelsfolk, skrifven 1581:
"hvad friheter ridderskapet och adeln fordom här i riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
