Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
haft, det veta nu fast få att säga af; få äro de som
minnas den tiden, då andelige och verldslige herrar hade
sjelfve alla kongliga rättigheter med deras bönder; då
hvar och en gjorde rust tjensten efter sin vilja och
beqvämlighet, och man fick god tid och dag att reda sig till tåg,
och det ändå aldrig bar längre än till riksgränsen,
hvarefter kronan ersatte den skada sotn träffat häst och karl;
då riksens råd och andre förnämlige män hade stort
underhåll i land och län af kronan och ändå derutöfver fritt
lagmans- och häradshöfdingedömen. I sextio år," säger han
(man märke att det inträffade med början af Gustaf I:s
regering), "hafve vi varit sådana friheter förlustige, och
rusttjensten har blifvit tid efter annan (högre) uppsatt,
tills konung Johan den lindrat och gifvit sitt konungsliga
ord att så föra sitt regemente, att alle, men i synnerhet
adeln, med lust och god vilja under honom skola bo." —
Rusttjensten lindrades ytterligare i de adeliga privilegier
som förelades den unge Gustaf Adolf vid hans
uppstigande på thronen, och af honom bekräftades; ehuru vi sett
att han sedermera med dessa privilegier var missnöjd;
hvarföre han ock 1617 sjelf på dem utströk sitt namn
och lät sönderbryta sigillet8. Med riddarhusets inrättning
1625 upphörde slutligen rusttjensten att vara ett vilkor
för adeligt frälse; och åt riddarhuset anslogos till och med
alla böter för försummad rusttjenst.
Krigstjenstens i allmänhet förändrade skick och de
stora krigen under Gustaf Adolf gjorde inrättningen af en
stående här — som han också i Sverige grundlagt —
nödvändig. Det var ändamålet, för en stor del, af de i
8 Jfr min Se. Folkets Hist. III: 28.
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 6 Band. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
