- Project Runeberg -  Egypten i dess minnesmärken och i dess förhållande till Palestina och Grekland /
41

(1877) [MARC] Author: Jens Daniel Carolus Lieblein
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att den bestod af tre väldiga byggningsmassor, en
hufvudbyggning och två flyglar, hvilka 300 fot breda eller djupa
omsluta en fyrkant, som är 600 fot lång och 500 fot bred.
Den fjärde sidan, en af de smala, begränsas af en pyramid,
som är 300 fot i fyrkant och därför icke alldeles når fram
till dessa byggningsmassors flyglar. Från toppen af
pyramiden ligger det helas anläggningsplan som en karta för
ögat. Där finnas öfver- och underjordiska rum, hundraden
af kamrar öfver och vid sidan af hvarandra. Lepsius har
genom ett ungefärligt öfverslag af ännu existerande
lemningar funnit, att det af Herodot uppgifna antalet af
ursprungligen 3000 rum alls icke är orimligt. Enligt de i
ruinerna funna inskrifterna är det Amenemha III, som
äfven uppfört labyrinten. När Herodot säger, att den
bygdes under Dodekarkien, har han därför väl orätt; men
möjligt är dock, att den i dessa sena tider blifvit
restaurerad eller utvidgad. Brugsch menar, att namnet
labyrint kan härledas af den hieroglyfiska gruppen
rope-ro-rint eller lope-ro-hunt, »tempel vid sjöns mynning», då
han nämligen funnit, att hunt var ett af Mörissjöns namn.

Vi resa vidare till Beni-Hassan under 28° N. B. på
Nilens östra strand. Här finnas märkvärdiga grafvar från
den tolfte dynastiens tid. De tillhöra de mest bekanta
och besökta, liksom de äro de tidigast upptäckta och
öppnade grafvar. Också här äro åkerbruk, byggeri, handtverk,
religiösa ceremonier, offer, nöjen framstälda på grafvarnas
väggar i brokigt växlande scener. Äfven här ser man
hufvudsakligen blott framställningar af den aflidnes
jordelif, af hans dagliga sysselsättningar och förströelser i
hemmet; medan man blott här och där finner korta
häntydningar till religiösa och funerära föreställningar, hvilka i
senare tiders grafvar äro så godt som allena herskande.
Men i ett afseende äro Beni-Hassans grafvar skilda från
föregående tiders; i det nämligen grafvarna i Saqqarah
t. ex. blott hafva korta hieroglyfiska texter, en och annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/egyplei/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free