Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten i dess förhållande till Palestina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stå klart, förekommer det mig, att polyteistiska
föreställningar vidlådde det israelitiska gudsbegreppet, ända till
dess Moses i Jehova lärde dem känna den sanne Guden
och därigenom hos dem införde monoteismen, hvilken det
blef detta folks stora historiska uppgift att häfda och
öfverföra till andra folk. Att jag här icke bland
allmänheten utsprider en ny vrånglära, framgår af följande ställe i
Brockhaus’ Real-Encyklopedi, där sundt förnuft och den
förmodligen hos allmänheten gängse uppfattningen uttalar
sig sålunda (VIII. 458): »För öfrigt blir på anfördt ställe
(Exodus VI. 3) namnet Jehova infördt såsom ett nytt
gudanamn i sammanhang med en ny uppenbarelse af Guds väsen,
hvilket i förening med många andra spår häntyder på, att
det samma först från den mosaiska tiden kommit i bruk
hos hebräerna, nämligen i sammanhang med en ny
utvecklingsgrad i deras gudsmedvetande öfver hufvud.»
Men om detta förhåller sig så, blir nästa spörsmål:
Hvar och huru har Moses lärt känna Jehova? Nu veta
vi af bibeln, att faraos dotter uppfostrade Moses såsom sin
egen son, och att han, såsom det heter i
Apostlagerningarna VII. 22, blef undervisad i all Egyptens visdom.
Äfven Manetho betecknar Moses uttryckligen som
heliopolitansk prest, och i Heliopolis fans ett berömdt
prestkollegium, ett af hufvudsätena för den egyptiska lärdomen,
dit i senare tider till och med greker, såsom en
Pythagoras och en Platon, kommo för att lära. Men den
lärdom, Moses här hade tillegnat sig, skulle den vara förspild?
Månne han ej just genom denna i sällsynt grad blifvit rustad
till sitt stora värf att uppträda som sitt folks befriare,
lagstiftare och lärare både i religiöst, politiskt och socialt
afseende? Dessa betraktelser föra oss helt naturligt, ja,
vi kunna gärna säga med tvingande nödvändighet, till att
i Egypten söka den Jehova, som Moses lärde sitt folk
dyrka. Och när vi i det egyptiska panteon se oss om efter
Jehova, upptäcka vi utan synnerlig svårighet en gud, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
