Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
grunder eller sanna och oföränderliga väsenden. Det är
nemligen nödvändigt tör den tänkande anden, att, dà många
väsenden äro gifna, i hvilkas vara vi finna en viss
inskränkning och brist, så att de i vissa afseenden äro, men
i vissa afseenden äfven icke äro, sluta till en mångfald
af väsenden, som komplettera denna brist och som
följaktligen måste vara utan hvarje inskränkning och motsats.
Det negativa förutsätter ett positivt, som är negeradt, det
inskränkta förutsätter ett oinskränkt, som inskränkes eller
som under inskränkt form framträder. Och mångfalden
af negativa och inskränkta väsenden förutsätter en
mångfald af rent positiva och oinskränkta eller absoluta
väsenden såsom de förras eviga grunder.
Ville man nu i likhet med prof. N. säga, att de många
väsenden, på hvilka de gifna relativa väsendena hänvisa,
icke äro absoluta »i detta ords stränga bemärkelse» utan
att de äro absoluta endast i den meningen, att de i sin
ordning äro »relativa», »ändliga», »inskränkta» och
»negativa» väsenden, så tvingas den tänkande menniskoanden,
att äfven med afseende på dem uppställa samma fordran:
då de i någon grad äro relativa, d. ä. osjelfstäudiga och
ofullkomliga väsenden, så förutsätta de absoluta väsenden
såsom sina grunder. Förnuftets fordran, att, dä det gifves
mänga relativa väsenden, det äfven måste gifvas många
absoluta väsenden såsom deras grunder, är oafvislig. De
väsenden, som ligga till grund för de relativa väsendeua,
kunna icke vara absoluta endast delvis, relative eller
endast till en viss grad. Detta gäller nemligen äfven om
de relativa väsendena, alldenstund ingen negation är
absolut (negation), och det är just denua de relativa
väsendenas omotsvarighet mot de fordringar, som förståndet
uppställer på väsenden i sann och egentlig mening, som
föranleder menniskan att uppsöka deras eviga grunder,
d. v. s. väsenden, som på absolut sätt äro allt hvad de
tillvarande väsendena äro endast till en viss grad eller
på ofullkomligt sätt. De absoluta och de relativa
väseu-dena sammanfalla substantialiter, ehuru de äro åtskilda
till formen eller sättet, hvarpå de äro. De relativa väsen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
