Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ett helt närmast i formel mening, inom hvilket vi ställa membra
emot hvarandra, och genom det hela eller enheten är deras uteslutning
eller motsats begränsad. Ja till och med en jemförelse är för
förståndet icke möjlig utan att de jemforda, som i ett eller flere
afseen-den äro olika, äfven hafva en likhet, hvilken på samma gång är en
bestämning, som är deras föreningsband. Att de väsenden, som stå
i förhållande till hvarandra och äro motsatta, derjemte såsom grund
för förhållandet hafva ett lika och gemensamt, se vi inom alla
områden, der ett sådant förhållande förefinnes. Ty hur mycket vi än må
säga verlden vara motsägande och varelserna inom henne hvarandra
motsatta, så äro dock dessa motsatser begränsade, så att verlden
likväl det oaktadt endast är en. Detta gäller, vare sig vi betrakta
verlden med afseende på hennes form eller med afseende på hennes
innehåll. Så äro t. ex. delar af rummet och tiden visserligen motsatta och
hvarandra uteslutande, men hafva dock enhet och sammanhang, ty
rum och tid hafva kontinuitet lika väl som diskretion. De förutsätta
hvarandra, så att det ena icke kan tänkas eller vara verkligt ntan det
andra. Och afse vi den verklighet, som fyller rummet och tiden, d. fi.
det kroppsiiga, så falla väl de materiela tingen utom hvarandra, men
såsom dock stående i lelation till hvarandra hafva de ett gemensamt,
åtminstone rummet, genom hvilket förhållandet blifver möjligt. Äfven
den formela logiken visar, att så väl de koordinerade som de
subordine-rade membra visserligen äro motsatta, men likväl hafva sammanhang,
en bestämning, som förmedlar de motsatta, fundamentura relationis.
Men hvad som gäller logiskt eller i och för tanken, gäller äfven om
den konkreta verkligheten. Begreppens bestämningar och förhållanden
äro äfven väsendenas.
Men jemte det att förhållandets leder förutsätta relationsgrunden,
förutsätta de äfven ett reelt helt, hvilket förhållandets leder tillhöra
såsom innehåll. Af denna sats hafva vi äfven förut gjort användning
och dess giltighet har dervid äfven blifvit bekräftad. Ty öfverallt,
hvarest vi funnit en mångfald af väsenden, hafva vi sett dem bestämda
och sammanhållna af ett helt i egentlig mening, hvars organiska
innehåll de varit. Det är till och med en lag för det menskliga
förståndet att sammanbinda hvarje spridd mångfald af väsenden och
underordna dem under ett högre helt eller under ett högre väsen, som
omfattar dem. Så förenas t. ex. under förståndets ledning och arbete
vissa väsenden i verlden till ett helt, hvilket sjelft åter fattas såsom
en led i ett än högre helt o. s. v. och slutligen fattas de alla såsom
ytterst hörande till ändliga verlden sjelf såsom det högsta och mest
omfattande hela, i hvilket alla förhållanden inom henne hafva sin
realgrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
