- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
30

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planen för detta arbete, hvilket i första rummet afser att
redogöra för de språkliga företeelserna; här meddelas alltså endast
några spridda anteckningar.

Tydligt är emellertid, att uppfattningen hos den tidens
människor af hvad som var passande och anständigt hade helt
andra gränser än nu.

Ett betecknande drag förekommer i Messenii Signill, som
uppfördes på Stockholms slott för att illustrera hertig Johans
af Östergötland och prinsessan Maria Elisabets bröllop. Då
prinsessan Signill säger sig[1] första natten helst påklädd vilja
sofva tillsammans med konungadottern Elska (den förklädde
Habor), »ty för ondt är man rädder», förklarar denne, att han
»inga frantzoser[2] har».

Belysande i denna punkt är äfven de snart sagdt otaliga
okvädinsorden, som vid denna tid voro i svang och af hvilka
en del nedan behandlas, de i komedierna ständigt
återkommande slagsmålsscenerna samt den mångfald af stående talesätt
för att piska upp sin nästa, som där förekomma (se nedan),
vidare hvad ofvan anförts om skick och bruk vid gästabuden, där
omåttlighet i mat och framförallt i dryck ansågs som en dygd.

Rätt ofta förekomma antydningar om bordeller o. d. och
skildringar från sådana. Drängen ’Dromo’ klagar i Judas
Redivivus (s. 64) öfver att Judas trots sin ungdom redan gick i
»horehws». Där förtärdes väldiga kvantiteter af öl och vin,
och en eller annan af gästerna plundrades eller blef föremål för
något annat spratt från de kvinnors sida, som deltogo i
orgierna. Så t. ex. i Brascks Förlorade sonen (s. 79 följ.), där
scenen visserligen är förlagd till Paris, men säkerligen skildrar
inhemska förhållanden. Vidare må framhållas några scener i
Moræi Vitulus (s. 404 följ.).

Trots den råhet och sinnlighet, som onekligen är ett
utmärkande drag för tiden, kan man emellertid säga, att då icke
lidelser och drifter — starkare än nutidsmänniskans — bragte
det lättrörliga blodet i svallning, samlifvet i det stora hela vid


[1] S. 67.
[2] Ännu vanligt uttryck i sv. dial. för ’syfilis’; jfr det likbetydande mlgt.
walsche pochen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free