Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 1. Till ljudläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Chronander Surge s. 13, Bel. s. 113, Brasck Ap. g. s. 197),
timmeligh (Chron. Bel. s. 165), täckeligh (ib.), wanskapeligh (ib.),
widlöfteligh (ib. s. 163), ynkelig(h) (Surge s. 51, Brasck MGV s.
274 m. fl.), ändeligh (Mess. s. 21), ödmiukeligh (Chronander
Surge s. 34). Därjämte äfven, ehuru mycket mindre vanligt,
utan e, t. ex. behagligh, dagligh, liufligh (Chronander Surge
s. 165), kortligha (ib. s. 154). Andra ex. på -eligh- se under
formläran (adverben).
Detta e framför afledningsändelsen -lik- i adj. och adv. har
olika ursprung. Stundom är det ursprungligt och härstammar
då från sbst.- eller verbstammar, af hvilka orden bildats, t. ex.
fsv. andeliker > ä. nsv. andeligh, fsv. skaþaliker > ä. nsv.
skadeligh, eller från mlt., t. ex. mlt. bequemelik > fsv. bekvæmeliker.
Analogiskt har det sedermera inträngt i en hel mängd ord, där
det ursprungligen ej hör hemma, t. ex. daghliker, ä. nsv.
dagh(e)ligh, fsv. guþliker, ä. nsv. gudheligh o. s. v. Om dylika
bildningars öden och utveckling i nsv. se för öfrigt Kock Sv. landsm.
XIII. 11: 18 följ.
Vidare förekommer e utan motsvarighet i nsv. i t ex.
anderum (Brasck MGV s. 268), födekrok (Brasck Ap. g. s. 136),
näsewijs (Mess. flera st.), påskefäst (s. 254), rönnebär
(Chronander Bel. s. 177), skinkefaat (Rond. JR s. 12), skolemästaren
(s. 52), ökeståck (Girs G. I s. 107), örefijl (Brasck Ap. g. s. 206,
208); i dansemästaren, fäcktemästaren (Brasck FP s. 50),
fyllehund (Chronander Surge s. 79, användt af en bonde), metekrook
(Rond. JR s. 51), spelemän (Chronander Surge s. 24) [1],
tärepenningar (Bel. s. 140); i armeband (Surge s. 29), borgemästare (Rond.
JR s. 15), brudeskatt (Chronander Bel. s. 161), fästemö (Mess.
s. 191), munckeswärmar (ib. s. 246), prästegårdh (Girs G. I s.
107), wargevngar (Brasck Ap. g. s. 135), wedeträä (Girs E. XIV
s. 95); vidare i nom. propr. Grekelandh (Mess. s. 30), Ängeland
(ib. s. 207), Jöneköping (Girs G. I s. 109), fsv. Iuna-[2].
Om e i best. art. t. ex. fruen, siöen o. s. v. se formläran.
e saknas i poick (Kolmodin Gen. Aeth. s. 296), hvarjämte
dock vanligare poi(c)ke (t. ex. Chronander Surge s. 37), kammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
