- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
145

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga i ha)[1]. Hos Prytz G. I synes -en vara nästan
allenarådande (ex. på -e bäre s. 46), hos Rond. JR liksom senare
Stiernhielm, Brasck och Chronander öfvervägande; hos Mess.
och Gustaf II Adolf tyckas -en och -e ungefär jämnställda; -en
och -e växla äfven hos Asteroph. Tisbe. Icke ovanlig, om ock
väl oftast i minoritet, är under hela seklet ändelsen -a (redan i
y. fsv., t. ex. ofta i Didr. af Bern); den griper märkbart
omkring sig ju längre fram i tiden vi komma [2] — ja, hos
Tiällmann (1696) är den ensamt upptagen. Ännu Molander
Preludium Grammaticale (1753) har 2 p. pl. pers. o. ipf. lika med
1 och 3 p., men hos Sahlstedt 1769 och Botin Svenska språket
i tal och skrift 1777 kommer -en ledsamt nog igen samt har
sedan hållit sig, åtminstone i våra grammatikor.

3 pers. plur. ändas på -a eller -e eller har i några fall
antagit singularens ändelse (hvarom föreg. kap. s. 93). De 33 första
sidorna hos Mess. ha c:a 50 e-former mot c:a 40 a-former. Men
denna öfvervikt för e försvinner, om man frånräknar verbet
skola, som hos Mess. liksom i allmänhet under denna tid (t. ex.
A. Oxenstierna, Stiernhielm) högst ogärna antager ändelsen a
i 3 p. pl.: i de ofvan angifna siffrorna ingå 18 skol(l)e mot 1
skola. Äfven af vilja är såväl hos Mess. som Prytz den
stående pluralformen i (1 och) 3 pers. pres. pl. wele: dock
förekommer äfven någon gång wela hos Mess. liksom wilia hos
Prytz s. 35. I allmänhet tyckas preteritopresentia afgjordt
föredraga -e för -a; dessa e-former utgå från fsv. mono, skulo
o. s. v. Icke inräknad är naturligtvis formen äre, hvilken är


[1] Är möjligen I plågan (Brasck Ap. g. s. 200) en fjärde typ eller
föreligger här tryckfel för -en?
[2] Ex.: från Asteroph.: i Swara s. 7, I wilia s. 8, i bedröfua s. 22, om i
.. migh undfalla
s. 47 m. fl.; från Mess.: bära s. 24, begära s. 62, åstunda
s. 63 — de enda på 72 sidor; från Rond. JR: liggia s. 15 (jämte i willien
och i ligge å samma sida); från Prytz G. I: slächtas s. 13, braska s. 38,
löna s. 45 m. fl.; från Gustaf II Adolf: i indraga s. 539, i säija ib., I sambla
s. 547 m. fl. — de flesta ex. i brefven; från Brasck FP: komma s. 30, ackta
s. 32, begära s. 35, 43, bekomma s. 41, informera s. 45; från Chronander Surge.
böra s. 78, bättra s. 79; från Chronander Bel.: försmädha, hädha, lydha s. 116,
begära s. 161, skoona s. 179, vthlofwa, hålla s. 189, lura, tagha s. 190; från
Kolmodin Gen. Aeth.: komma s. 276, 302, bringa s. 301, weta s. 302; från U.
Hiärne Rosimunda: i inbilla (Noreen-Meyer s. 133); från Börk Dar.: i hafwa s. 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free