Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reflexiv form motsvarar nsv. aktiv:
frukta sig ’frukta’ (Börk Dar. s. 45), ty. sich fürchten;
klagha sig ’klaga’ (Rond. JR s. 19) = fsv. klagha sik, jfr sv.
beklaga sig; tåga sigh (Girs E. XIV s. 61), där emellertid den
refl. användningen beror på betydelsen ’draga sig’, ty. sich
ziehen; undra sig(h) ’undra’ (Asteroph. Tisbe s. 19, Gustaf II
Adolf s. 92, Börk Dar. s. 44), ty. sich wundern, jfr nsv.
förundra sig. Därjämte förekommer abs. personligt iagh undrar
och opersonligt migh undrar, se nedan.
Passiv form med aktiv betydelse uppvisa följande
fordom reflexiva verb: bedhas ’anhålla om, begära’ (j kunne ey
förundra, Att jagh ey något bedhes vnder Brasck FP s. 41) =
fsv. beþas; begynnas ’begynna, börja’ (Mess. s. 148) = fsv.;
blåmstras ’blomstra’ (Mess. s. 80, -o- Stiernhielm) = fsv. blomstras,
ä. da. blomstres, jfr äfven isl. blómgask; grönskas ’grönska’
(Stiernhielm) = fsv. grønskas, jfr äfven isl. grǿnask, da. grønnes;
hwijlas ’hvila’ (Mess. s. 239, 245) = fsv., ä. da. (jfr Tiällmann s.
215); mognas ’mogna’ (I Erici) = fsv.; omkommas ’omkomma’
(Börk Dar. s. 42 [1]); slutas ’sluta’ (Börk Dar. s. 23); swältas
(i hiäl) (Mess. s. 182), snarare dock pass. till trans. v. svälta;
torkas bort ’torka bort’ (I. Erici s. 143), ännu vanligt i något
dialektiskt färgadt språk; tynas af ’aftyna’ (Stiernhielm). —
Glädhias ’glädja sig’ (Mess. s. 218) = fsv. återges nu helst
reflexivt.
Passivum för nsv. omskrifning med p. pf. förekommer i
förbannes ’förbannad vare’ (then dagh, time Rond. JR s. 68, 70).
Opersonliga uttryck äro:
migh bör, ännu hos Bellman (se närmare förf. Ark. 4: 317).
Konstruktionen är under 1600-talet afgjordt den normala, men
någon gång uppträder äfven personsubjekt, t. ex. han bör I.
Erici s. 214; = fsv. mik bør;
migh drömdhe (Rond. JR s. 11), jfr fsv. och ty.;
migh lyster, synnerligen vanligt; = fsv. mik lystir (inhemsk
bildning), motsvarande mlt. my lustet; men tu .. lyster (att fresta)
(Rond. JR s. 28), Jagh löster (at see) (ib. 47), Jagh löster (at
weeta) (ib. s. 48);
mig tyck(i)er är det regelbundna uttrycket under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
