Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägenheterna merendels helt sma udi ofta belägna pä stort
afstand den ena frän den andra, t landtmäteristyrelsens
skrifvelse till Knngl. Maj:t den 27 februari 1822 beträdande
grunderna för skattläggning i Lycksele, Asele och Piteä
lappmarker anföres sålunda lill exempel pä det
mångenstädes radande tillståndet, hurusom ett hemman, beläget S1/.,
mil norr om Umea och 41 mil från Lycksele med s. k.
stamjord af 242 tunnland, hade 107 slatterplatser på ett
omrade af en kvadratmil. Någon alsevärd uppodling kunde
under dessa omständigheter, efter livad styrelsen också i
sin omförmälda skrifvelse erinrade, ej vara att emotse.
Styrelsen fann detta förhallande beklagligt och förordade
begränsning af stamjorden till 100 å 300 thl samt motsatte
sig. att skogshemmanen erhöll o utöfver det, som rätteligen
belöpte a den odlade jorden, skogsmark jämväl för sädana
hemmanens härligheter som mulbete och tiske. 3,000
tunnland. som man fragasatt att vid alVittringen högst gilva för
helt mantal, förklarar styrelsen vida öfverstiga det tillbörliga.
Däremot yttrade sig älven landshöfdingen i Norrbotten Paul
Öhrvall (adl. Sandelhjelm) och hemställdes af denne. —
säkerligen med afseende a Gusjö sågverks framställda anspråk
att lä skogsmark efter grunderna för afvittring af hemman
att öfverloppsmarken, i stället att tilläggas
bondehemmanen. borde bevaras, antagligen såsom kronans tillhörighet,
för sågverkens virkeshehof. hvilket syntes honom vara att
föredraga framför en anordning, hvarigenom sågverksägarne
tvunges att köpa virke af bönderna, som. om all skogsmark
öfverginge lill de senare, komme att inträifa. Anvisningen
följdes tyvärr icke. Märklig är emellertid denna protest
emot de stora skogsanslagen ät bondehemmanen Iran
myndigheter. hos livilka framför andra var att förutsätta
sakkunskap.
Såväl landtmäteristyrelsen som landshöfdingen i
Norrbotten gjorde sig uppenbarligen förhoppning om en utbredd
odling ända upp i Lappmarken, och pa goda skäl ansago
de målet bäst vinnas genom koncentrering af nybyggena
inom mindre omraden. Säkerligen hade dessa myndigheter
i fråga om utsikterna till lörvärf för nybyggare en
uppfattning. som var alltför optimistisk. Åtminstone var man af
denna mening inom kammarkollegium. För detta ämbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
