- Project Runeberg -  Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatistisk studie /
17

(1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kök. Nu heter del emellertid i bostadskornmitténs betänkande på tal om den tilltänkta
undersökningens arl och läggning: »Den borde afse inhämtande af kännedom om antalet bostads-

lägenheter här i staden, deras fördelning i rum och kök, de mindre lägenheternas beskaffenhet
och storlek, antalet där i hvarje rum boende personer, hyresprisen och antalet till uthyrning lediga
rum». Af detta yttrande synes framgå, att man önskade luifvudvikten lagd på de mindre
lägenheterna, men att man äfven ville ha några summariska uppgifter om stadens hela bostadsförråd.

Det befanns emellertid, att inhämtande af uppgifter om hela antalet bostadslägenheter och
deras fördelning i rum och kök icke skulle stå i rimlig proportion till på detta arbete nedlagda
kostnader i tid och pengar — allra hälst i betraktande af att anslagssumman var ganska måttlig —.
Då nämligen i uppgifterna till mantalslängderna på sin höjd meddelas upplysning om antalet
lägenheter och deras hyror (utan vidare kvalifikation), blefve enda utvägen besök i husen och
utfrågande af lägenheternas rumssammansättning, med frånskiljande af bostads- och
butiks-lägenheter och af outhyrda lägenheter från uthyrda. Men lägenheterna äro i Uppsala ofta mycket
»lösligt» sammansatta, beroende på den starka frekvensen af uthyrande i andra hand —
studentvåningarna —. Och som i nästa kapitel skall visas, är det ofta nog så svårt alt säga, om ett
rumskom-plex med flere i andra hand uthyrda rum skall räknas som en eller som flere lägenheter. Uppgiften
om rumsantalet borde sålunda ha kompletterats med uppgift om antalet i andra hand uthyrda rum,
hälst också om de boendes antal och sammansättning. 1 många fall skulle säkerligen en naken
uppgift om, att i den och den gården funnes så och så många lägenheter med resp. så och så många
rum ha varit skäligen värdelös. En statistik öfver antalet outhyrdn rum, resp. lägenheter åter
torde ej böra komma ifråga förrän efter en verklig b o s ta ds b eskrifn in g, då frekvensen af outhyrda
lägenheter får sin rätta belysning först genom klargörande af orsakerna till, att de ej blifvit uthyrda.

Hufvudändamålet med hela undersökningen var väl dessutom att klargöra, i hvad mån
sociala missförhållanden förekommo, och dylika äro naturligen koncentrerade i de minsta
lägenheterna. Ett ytterligare skäl att lämna den stora allmänna undersökningen å sido var
kommit-terades önskan att så litet som möjligt väcka de mera vårdslösa värdarnes uppmärksamhet. I de
fall då förefintliga missförhållanden i något afseende kunde läggas värdarne till last, var det ju att
vänta, att dessa skulle ställa sig mindre sympatiska till hela undersökningen och möjligen t. o. m.
ingripa hindrande. Det beslöts därför också att söka undvika deras inblandning. Jag vill slutligen
tillfoga, att ännu ett (mera formellt men ganska vägande) skäl förefanns att icke nu företa en
allmän bostadsundersökning. En dylik undersökning skulle tydligen närmast ha fått formen af en
bostadsräkning i stil med de senast år 1905 i Stockholm och Göteborg efter enahanda plan utförda. Då
dessa räkningar äro afsedda att förnyas hvart femte år, vore det lämpligast, om en eventuell
likartad — och högeligen önsklig — Uppsalaräkning försigginge samtidigt, tidigast alltså 1910, af skäl som
anförts under diskussionen om bostadsförhållandenas samband med de ekonomiska konjunkturerna.

Under alla förhållanden är en dylik allmän bostadsräkning någonting helt annat än en
verkligt ingående bostadsenquéte, sådan som den kommitterade tänkt sig ifråga om smålägenheterna.1

1 De hittills företagna svenska bostadsräkningarna ha icke särskildt upptagit lägenheter hyrda i andra
hand (af hyresgäst), ej heller »möblerade rum», då deras material består af uppgifter från hyresvärdarne. —
Tyd-ligtvis tarfvas för Uppsala en utvidgning af planen. — 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekaarbupps/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free