Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aktivering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Aktivering—Akyesi
icke är samlad till tjänst. — Aktiv
tjänsteplikt, tjänstskyldighet som vapenför. —
Aktivtrupper, fälttrupper. — Akti’va, lat.^
pL, handelst., en persons 1. firmas hela
förmögenhet; tillgångar, i motsats till
Passiva, skulder. — Aktivite’t, verksamhet,
driftighet, livlighet. — Aktivi’sm, under
världskriget uppkommen benämning på
den politiska rörelse, som ivrade för
Sveriges ingripande i kriget. — Aktivi’ster,
anhängare av aktivismen.
Aktive’ring, kem., överföring av ett ämne i
en form, som är starkare kemiskt verksam
än den vanliga.
Akti vite’t, Aktivi’sm, se under Aktiv,
Akto’l, farm.y se ActoL
A’ktor, se Actor,
Aktora’tsarvode, sportel för
advokatsfiska-lerna i Kammarkollegium och
Kammarrätten. — Aktoratsprovision, sportel för
tullfiskalerna.
Aktri’s, se Aktör.
Aktstudie, konstt., dets. som akt (se d. o.).
Aktualise’ra (av fr. actiialiser), låta
framträda som närvarande; skänka intresse
för ögonblicket. — Aktuali’ter, i
verkligheten. — Aktualite’t, vad som har
betydelse för dagens frågor; verklighet. —
Aktualite’tsteorien, teori, som antar att
allt inom själslivet är process, växlande
funktioner, och intet perdurerande
substans. — Aktuali’sm, Aktuali’smteori,
geoL, den numera allmänna uppfattningen,
att företeelser under äldre geologiska
perioder kunna förklaras genom kunskap
om nu pågående (aktuella) geologiska
processer. — Aktue’ll, nuvarande, faktisk,
av intresse för dagen; verklig.
Aktua’rie (av lat, a’cta, handlingar),
ämbetsman, som mottager och förvarar ett
ämbetsverks handlingar.
Aktualis’mteori, geol, se under Aktualisera.
Aktue’ll, se Aktualisera.
Aktö’r, Aktri’s (fr. acteur, actrice, av lat.
a’gere, handla, "agera", utföra en roll),
skådespelare, skådespelerska.
Akume’ter (av gr. aku’ein, höra, och me’tron,
mått), instrument för uppmätning av
människans hörselförmåga.
Akupressu’r (av lat. a’cus, nål, och pressu’ra,
tryckning), kirurg., blodstillning medelst
en nål, som införes i det skadade kärlet,
vilket sedan hårt kringbindes.
Akupunktu’r (av lat. a’cus, nål, och pu^ngere,
sticka), kirurg., stickning med nål, som
botemedel mot nervsmärtor och lamhet.
Akusjaspråket, se Hyrkaniska språket.
Aku’sticus, anat., hörselnerven.
Akusti’k, gr. (av aku’ein, höra), fys., läran
om ljudet; en byggnads ljudverkan. —
Aku’stisk, som har avseende på ljudet,
t. ex. en i akustiskt hänseende välbyggd
musiklokal. — Akustiska medel, åtgärder
för förbättrandet av en lokals akustik. —
Akustiska läkemedel kallades fordom läke-
medel mot dövhet. — Akustiska sire’nen,
apparat för utrönande av tonernas
svängningstal. — Akustisk telegraf, anordning
för avståndssändning av ljudvågor (t. ex.
talrör).
Aku’stikon, hörsellur.
Aku’stisk, se under Akustik.
Aku’t (lat. acu’tus, av a’cus, nål), skarp,
häftig. — Akut accent, se under Accent. —
Akut sjukdom, med., häftig, med hastigt
förlopp, motsatsen till kronisk.
Akvaforti’st (av lat. a’qua fo’rtis,
salpetersyra), etsare.
Akvamari’n (av lat. a’qua, vatten, och ma’re,
hav), blågrön färg; miner., ädelsten av
blågrön beryll.—Akvamarin-chrysoli’t, en
gulgrön beryllvarietet. — Orientalisk
akvamarin, ädelsten, blågrön varietet av
korund. — Sibirisk akvamarin, gröna
to-påser från Ural.
Akvapu’lt (av lat. a’qua, vatten, och pe’llere,
driva), tekn., en för vattenuppfordring
avsedd apparat, även kallad stöthävert.
Akvare’ll, fr. (av lat. a’qua, vatten),
genomskinlig vattenfärg; målning med dylik.
Jfr Gouache. — Akvarelli’st,
akvarellmålare. — Akvare’Ilmåleri, se Akvarell.
Akva’rier (av lat. a’qua, vatten), även
en-krati’ter 1. hydroparasta’ter, en inom den
äldsta kristna kyrkan bildad asketisk sekt,
som i nattvarden ersatte vinet med vatten.
Akva’rium, lat. (av aqua’rius, hörande till
vatten, av a’qua, vatten), pl. Akva’rier,
vattenlDehållare 1. vattencistern, där man
håller vattendjur 1. -växter inneslutna.
Akvati’nt 1. Akvati’nta, ital., eg. färgat
vatten; tusch, sepia 1. bister, upplöst i vatten;
kopparstick, efterhärmande ritningar med
tusch, bister och sepia. —
Akvatinta-gravy’r 1. Tonetsning, etsning, imiterande
en akvatintateckning. — Akvatinta-lavy’r,
modernt etsningssätt på akvatintagrund.
— Akvatinta-skrapning,
koppargravyr-metod, varvid skrapningen sker, sedan
kopparytan försetts med en djupt etsad
ton. — Akvatinta-teckning, teckning med
ovan angivna färger.
Akvavi’t, vanligen sädesbrännvin med
kummintillsats. Se Aqua vitæ.
Akvedu’kt (fr. aqueduc, lat. aquedu’ctus, av
a’qua, vatten, och du’cere, leda),
vattenledning, i synnerhet en dylik, ovan
jordytan på hög underbyggnad; iDrobyggnad,
genom vilken ett vattendrag under
oförändrad nivå ledes över en dalgång.
Akyab-basket, indiskt mått för ris = 11,897
kg. skalat ris 1. 9 kg. oskalat ris.
Akyanoblepsi’, se Acyanohlepsi. —
Akyano-ble’pt, en med oförmåga att uppfatta den
blå färgen behäftad person.
Akyesi’, gr. (av a priv. och ky’esis, havande
tillstånd, av kyei’n, bliva havande,
koncipiera), med. = sterilitet, kvinnlig
ofruktsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
