Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arsenferratos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Arsenferratos—Artemisia
hus), tyghus; fartygsdocka;
förvaringsplats för segertecken, rustningar o. d.
Arsenferrato’s, farm., arsenik med järn.
Arsenia’ter, kem., arseniksyrans salter.
Arsenici’sm, med., arsenikförgiftning.
Arse’nium, lat., arsenik. — A. a’lbum, kem.,
vit arsenik, arseniksyrlighet. — A.
chlora’-tum, arsenikklorid. — A. citri’num 1. A.
fla’vum, auripigment. — A. ru’brum,
realgar.
Arseni’k (gr, arseniko’n, av a’rsen, kraftig,
manlig), kem., ett av de i naturen oftast
förekommande metalliska grundämnena.
Träffas dels fritt, dels i förening med
metaller, svavel och syre. Bildar en stålgrå,
kristallinisk massa.
Arsenika’1-kis, miner., arsenikjärn.
Arseni’kblomma, dets. som Arsenit (se d. o.).
Anseni’kblände, rött, dets. som arsenikrubin,
gult, dets. som auripigment.
Arsenfkbok, bok, som skall föras av
apoteksföreståndare och annan näringsidkare
över förvaring och försäljning av arsenik.
Arseni’kfalerts, miner., ett mineral av
arsenik, koppar och svavel.
Arsenfkjärn, miner., rombiskt mineral av
arsenik, järn och något svavel.
Arseni’k-kis 1. Mi’sspickel, miner., en
förening av arsenik med järn och svavel.
Arseni’k-kung 1. Arsenik- re’gulus, metallisk
arsenik.
Arseni’kmjöl 1. Giftmjöl, kem.,
arsenik-trioxid.
Arseni’knickel 1. Nickelfn, miner., den
viktigaste nickelmalmen.
Arseni’knickelglans, miner., se Nickelglans.
Arseni’knickelkis, miner., se Kopparnickel.
Arseni’kpiller 1. Asia’tiska piller, farm.,
innehålla väsentligen arseniksyrlighet.
Arseni’k-rubin 1. Realga’r består av
arseniksyrlighet och svavel.
Arseni’ksyra, kem., arsenikpentoxid. Har
förr använts vid tygtryck.
Arseniksyrlighet, kem., arseniktrioxid,
A’ci-dum arsenico’sum, vit arsenik, en förening
av syre och arsenik, är ett av de
våldsammaste gifter och äger stor användning i
industrien.
Arsenillo {1. arseni’ljo), miner., ett
kopparmineral från Peru.
Arseni’t, miner., ett mineral, bestående av
arseniksyrlighet. — Arseniter, kem.,
arseniksyrliga salter.
Arsenopyri’t, miner., arsenik-kis.
Arseot (l. arseå’) 1. Arschot {1. arsjå’), textil.,
fin kyprad ylleväv från Belgien.
Arsi’n, kem., arsenikväte, en gasformig
förening av arsenik och väte.
Arsi’ner, kem., med aminer analoga
föreningar, uppkomna genom substitution av
väteatomer i arsenikväte.
Arsi’noe, namn på egyptiska prinsessor av
ptolemaiernas ätt.
A’rsis, gr. (av a’irein, höja), tonk., uppslag;
metr., beteckning för den starka 1.
betonade delen av en versfot. Jfr Thesis.
Arsi’ssa pa’lus, forntidens namn på sjön
Van.
Arsji’n, se Arschin.
Ars lo’nga, vi’ta bre’vis, lat., se Ars.
Ars morie’ndi, se Ars.
Arsonvalise’ring 1. Arsonvalisatio’n, med.,
metod för behandling av arterioskleros (se
d. o.), angiven av franske läkaren
d’Ar-sonval.
Ars poe’tica, lat., diktkonst, titel på en skrift
av den romerske skalden Horatius.
Ars spi’ritum, se Ars.
Arsykody’l, farm., dets. som Arsekodil (se
d. o.).
Art., förk. för Artikel (se d. o.).
Artaba, persiskt mått = 65,238 1.
Artabo’trys, bot., växtsläkte av fam.
Ano-na’c^. Buskar med ätliga frukter, de
flesta i s. Asien. — A. interme’dia m. fl.
arter på Java ge en olja, minjak-kenangan.
— A. odorati’ssima, odlas för sina
välluktande blommor. — A. suave’olens, d u r i e
c a r h a n , användes mot kolera.
Artagrottan, stor droppstensgrotta vid
staden Arta på Mallorca.
A’rtal, flertal av marockanska handelsvikten
rotal (se d. o.).
Art culinaire, se under Culinaire.
Artedie’llus uncina’tus, zool., havulken, en
arktisk simpfisk, som stundom anträffas i
Bohuslän.
A’rte et Ma’rte, lat., genom fredliga och
krigiska värv; inskrift på riddarhuset i
Stockholm.
Artefa’kt (av lat. ars, konst, och fa’cere,
göra), konstgjord; konstprodukt.
Arte’l 1. Artell, ry. (1. art-jä’lj), benämning
på kooperativa sammanslutningar i det
förkommunistiska Ryssland.
Arte’mia, zool., ett släkte bladfotingar.
A’rtemis, gr. myt., mångudinnan och jaktens
gudinna, motsvarar romarnas Diana. Jfr
Artemision och Efesiska Diana. — A.
Anàhita, dyrkades i Persien och Medien
m. fl. länder som det befruktande vattnets
gudinna. — A. Brito’martis 1. A.
Dik-ty’nna, dyrkades på Kreta, i Lakonien,
Fokis och flerstädes. — A. Eileity’ia,
barnsbördens gudinna. — A. Kuro’trofos,
den kvinnliga ungdomens beskyddarinna.
— A. 0’rthia, dyrkades i Sparta. På
hennes altare piskades gossar blodiga
(kvarleva av människooffer). — A. af Versailles,
se Diana av Versailles.
Artemi’sia, bot., vida utbrett växtsläkte av
fam. Compo’sitæ. Många arter odlade som
läkemedels- och prydnadsväxter. Sju
inhemska. — A. abrota’num, åbrodd (fr. s.
Europa), förr allmänt odlad i trädgårdar.
— A. absi’nthium, malört. Officinell.
Innehåller eterisk olja. — A. campe’stris,
fält-bynke, täml. allmän i torra backar. —
A. ci’na, en asiatisk art, som lämnar s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
