Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Autoteism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Autoteism—Avanti
149
tor, vars roterande del kan magnetiseras
med likriktad ström så att synkronism
uppnås.
Autotei’sm (av gr. auto’s, själv, och theo’Sy
gud), självförgudning; även den åsikten,
att gudomen är ett med det mänskliga
väsendet. — Autotelst, självförgudare.
Autoterapi’, se Autofysioterapi.
Autotomi’ (av gr. auto’s, själv, och te’mnem,
skära), zool., självamputation; hos vissa
djur förekommande förmåga att frivilligt
avsnöra en kroppsdel, t. ex. för att
undkomma en fiende. Jfr Regeneration.
Autotro’fa växter (av gr. auto^s, själv, och
trofé’y föda), hot., växter, som kunna bilda
organisk substans av rent oorganiskt
material. )( Heterotrofa växter.
Autotropi’sm, se Tropism.
Autotypi’ (av gr. auto’s, själv, och ty’pos,
avtryck), framställning av klichéer (se
d. o.) genom fotografiskt
reproduktionsförfarande, varvid bilden uppdelas i ett
stort antal små, olikstora
punkter.—Auto-ty’p> självtryck,
originaltryck.—Auto-type’ra, reproducera medelst autotyper. —
Autotypografi’ (av gr. grajein, skriva),
fordom benämning på handteckningars
o. d. mångfaldigande i tryckpress genom
zinkografi (se d. o.). — Autotypö’r,
person, som har till yrke att autotypera.
Autovacci’n, med., ympmedel av egna
bakterier.
Autoxida’belt, kem., kallas ett ämne, som vid
vanlig temperatur oxideras av syre utan
ingrepp. — Autoxidatio’n, självoxidation.
Autri’cum, romarnas namn på Chartres.
Autumna’l, lat. (av autu’mnus, höst),
höstlig.
Autumna’lis, -e, bot., på hösten.
Autuni’t, miner., ett uranmineral.
Autö’cisk, tysk form för autecisk (se d. o.).
Auvernat, fr. (1. åverna’), dessertvin från
trakten av Blois.
Auxanome’ter (av gr. auxa’nein, öka, och
me’tron, mått), hot., apparat, varmed
tillväxten hos växterna kan uppmätas.
Aux armes, fr. (1. åsa’rm), till vapen!
Auxi’d, zool., en omkr. halvmeterlång
makrillfisk {Auxis thazart) i varmare hav.
Auxilia’r 1. -ä’r, lat., hjälp-. —
Auxiliär-böcker, handelst., hjälpböcker vid
bokföring. — Auxiliärmaskin, sjöt.,
ångmaskin med propeller på segelfartyg att
begagnas vid stiltje o. d. —
Auxiliär-trupper, hjälptrupper. — Auxiliärverb,
språkv., hjälpverb.
Auxi’lier, lat., hjälpmedel, understöd.
Auxi’lium, lat., eg. hjälp; skattegärd under
medeltiden.
Auxiliä’r, se Auxiliar.
A’uxis, zooL, se Auxid.
Aux mains, fr. {1. å mäng), tillhanda.
A’uxo, gr. myt., en av chariterna.
Auxobla’st (av gr. auxa’nein, öka), hot.,
för-ökningsskott,
Auxome’ter 1. Auzometer (av gr. auxa’nein,
förstora), redskap till bestämmande av
kikares förstoringsförmåga. Jfr
Dynamo-meter.
Auxospo’r, hot., en slags fortplantningscell
hos kiselalgerna.
Auxoto’niska rörelser, hot., rörelser hos
växtdelar, förorsakade av ökning av
tur-gorn (se d. o.).
Auzome’ter, se Auxometer.
Av, förk. för ampèrevarv.
a/v, förk. för a vista (se d. o.).
Ava, en rusdryck, som infödingarna på
Sö-derhavsöarna bereda genom att tugga
roten av Macropi’per methy’sticum,
tillhörande fam. Pipera’ceæ.
Awabi, från Japan utförda
pärlemorknappar.
Avaka, ett slags Manillahampa.
Ava’l, fr., Ava’llo, ital (av lat. ad va’llem,
eg. mot dalen hän, nedåt, nedanför),
handelst., underborgen för betalning av
en växel, ifall denna ej infrias. —
Aval-kredit, bankborgen för fullgörandet av
vissa avtal. — Avale’ra, uppsluka; gå
utför strömmen (om fartyg); handelst.,
teckna borgen å växel. — Ayalfst, person,
som tecknat borgen för en växels
betalning. — Avalväxlar 1. Avalerade växlar,
handelst., växlar, försedda med borgen.
Ava’llo, se Aval.
Avallon, fr. (Z. -lå’ng), ett bourgognevin.
Avance, fr. (1. ava’ngs) 1. Ava’ns, förskott;
fördel; försteg; (på rucktavlan i fickur)
fortande. — A vancement, fr. (1.
avangs-ma’ng) 1. Avansema’ng, framsteg;
befordran, uppkomst. — Avanee’ra 1.
Avan-se’ra, föra fram; påskynda; befordra;
betala i förskott, försträcka, vinna; gå 1.
rycka fram; göra framsteg, vinna
befordran. — Avancerad, långt framskriden
i fråga om frisinne 1. frigjordhet.
Ava’nder, ett slags dräll (liknande damast),
som väves i Nederländerna.
Avani’, fr. (ital. avani’a, gr. aheni’a, turk.
awani, utpressning, misshandel, förtal),
kränkning; ämbetsmäns
penningutpressningar; handelst., vinstminskning.
Ava’ns, Avanse’ra, se Avance.
Avantage, fr. (1. avangta’sj), fördel;
företräde, övervikt.
Avant-corps, fr. (1. avangkå’r), utbyggnad;
även förtrupp.
Avant-cour, fr. (1. avangko’r), förgård.
Avant-coureur, fr. (1. avangkorö’r),
förelöpare, förebud.
Avanter 1. Aventer, fr. (1. ava^ngt-), textil.,
ett slags damastartade lärfter till duktyg.
Avant-garde, fr. (1. avangga’rd), förtrupp;
främre delen av en flotta i slaglinje.
Ava’nti, ital., "Framåt", italiensk
socialistisk tidning i Milano, huvudorgan för
den reformistiska riktningen, sedan 1926
indragen jämte hela den icke-fascistiska
pressen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
