Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Chartofylax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chartofylax—Chauve-souris
267
namn på ett konstitutionellt moderat parti
i Portugal, bildat på 1820-t.
Charto’fylax, gr.y urkundsvårdare.
Chartomanti’, gr., konsten att spå i kort.
Chartreuse, /r. (Z. sjartrö’s), Chartrö’s, eg
kartusian-nunna; även ett slags likör,
tillverkad av kartusian-munkarna i det
franska klostret "la grande Chartreuse’\
Chartula’ria, lat., kopieböcker, innehållande
avskrifter av donationer o. d. till ett
kloster 1. stift.
Chartula’rium, lat., förvaringsrum för
urkunder, arkiv. — Chartula’rius, arkivarie.
Cha’rwoche, se under Charfreitag.
Chary’bdis, gr. myt., ett i sicilianska sundet
sig uppehållande vidunder, som lockade
sjöfarande i fördärv. Jfr Scylla.
Chasen, se Hasan.
Chasidæ’er (av hebr. chasidi’m, fromma),
namn på en judisk sekt under 18 :e årh.,
stiftad av polacken Israel Bescht.
Chaside^er, se föreg. ord.
Chasmanthe’ra 1. Kasmante’ra (av gr.
cha’sma, öppning, spricka, och anthero’s,
blomma), bot., blommor, vilkas
ståndar-knappar öppna sig och utsprida frömjölet.
— Chasmofy’ter 1. Kasmofy’ter (av gr.
fyto’n, växt), hot., klippväxter, som växa
i sprickor.
Cha’smops, paleont., ett trilobitsläkte. —
Cha’smopskalk, geol., undersilurisk
kalksten, utmärkt av en art Chasmops.
Chassagne, fr. (1. sjassa’nj), ett av de bästa
Burgundvinerna.
Chasse, fr. (1. sjass), jakt. — A la chasse,
fr., på jaktmanér; ett slags biljardspel. —
Chasseur, fr. (1. -ör), jägare, skarpskytt.
Chassé, fr. (av chasser, jaga), da., ett
danssteg. — Chasse’ra, dansa ned och åter
tillbaka i en linje.
Chasse’ki, turk., den förnämsta sultaninnan,
tronföljarens moder.
Chasse-marée {1. sjass-mare’), sjöv., två- 1.
tremastat kustfartyg, som i synnerhet
förekommer i Bretagne.
Chassepot gevär (Z. chasspå-), krig sk., ett
franskt bakladdningsgevär.
Chasse’ra, se under Chassé.
Chasseur, se Chasse.
Chassez le naturel, 11 revient au galop, fr.
(1. sjasse’ lö natyre’11, ill röviä’ngt å
galå’), om du jagar bort naturen (= din
natur), kommer den tillbaka i sporrsträck.
Chassi’, (fr. chassis), underredet till en
automobil.
Chàteau, fr. (1. sjatå’). slott. — Ch.
d^Espagne 1. Ch. en Espagne (1. - despa’nj,
- angnespa’nj), eg. slott i Spanien;
luftslott. — Chàteau-d^eau (Z. - då’), fr.,
vattenstation; praktbyggnad, förbunden
med en jättefontän.
Chàteauviner (Z.sjatå’-),sådana som alstrats
i större vingårdar, efter vilka de
uppkallats, såsom Chàteau Lafitte m. fl. (se
följande ord).
Chàteau d’Yquem (1. - dikä’m), ett vitt
Bor-deauxvin. — Ch.-Hautbrion (1. - åbriå’ng),
ett av de utmärktaste röda
Bordeaux-vinerna. —• Ch.-Lafitte (1. - lafi’tt), ett
mycket gott Bordeauxvin. — Ch.-Latour
(L - lato’r), ett rött Bordeauxvin. —
Ch.-Margeaux (1. - margå’), ett berömt rött
Bordeauxvin. — Ch.-Premeaux (1.
-premå’), ett gott Burgundvin. —
Ch.-Vilain (1. - vilä’ng), ett slags röd
champagne.
Chateaubriand, fr. (1. sjatå’briang), ett slags
biffstek.
Chàtelain, fr. (1. sjatölä’ng, av chàteau,
slott), borggreve; slottsfogde. —
Chàte-laine (/. sjatölä’n), eg. borgfru; till den
medeltida kvinnodräkten hörande kedja,
som var fästad vid bältet och avsedd att
uppbära penningpung, nycklar, prydnader
o. d.; urkedja.
Chàtelet, fr. (I. sjatölä’), namn på två
borgar, som urspr. tjänade till försvar för
Paris; sedermera blev den större
statsfängelse.
Chati 1. Tat, ostindisk benämning på
simplare sorters juteväv. Bättre kvaliteter
kallas Megila.
Chàtib 1. Khatib, arab., titel på den imam,
som förrättar predikan i en större moské.
Cha’tter, en forngermansk folkstam.
Chatt-i-scheri’f, se Hatt-i-humajun.
Chattua’rier 1. Attua’rier, forngermansk
folkstam kring Ruhr, möjligen identisk
med mar serna (se d. o.).
Chaudière, fr. (1. sjådiä’r, av chaud, varm),
stor kittel. — Chaudron (1. -drå’ng),
kit-tel. — Chaudronnerie (1. -drånnöri’),
kopparslagarearbete å kittlar och ångpannor.
Chauffeur, fr. {1. sjåffö’r). Chaufför, eg.
el-dare; person som yrkesmässigt för
automobil.
Chaufroix 1. Chaud-froid, fr. (1. sjå-fråa’),
eg. varmkall; kött, fågel, vilt o. d., som
serveras kallt med överhälld varm sås.
Cha’uker (lat. chauci), forngermansk
folkstam vid Nordsjön, som antages ha
uppgått i sachsarnas stam.
Chaulmoogra-olja (1. tjålmo’-),
Lucraba’n-olja, erhålles ur fröna av Tarakto’genos
KuWzii (Ostindien, Kina). Användes till
infettning av skinn. Därav framställes
Antilepro’l, ett medel mot spetälska.
Chaumière, fr. (1. sjåmiä’r), halmtäckt koja;
lantlig stuga i en park.
Cha’us, zooL, djungelkatt 1. sumplo.
Chaussé, fr. (1. sjåse’), dämning, jordvall;
upphöjd och stenlagd väg med gravar 1.
diken på sidorna; landsväg.
Chaussera, fr. (1. sjåse’ra), påtaga
strumpor och skor. Väl chausserad, försedd med
elegant fotbeklädnad. — Chaussure (1.
-sy’r), fotbeklädnad, skodon.
Chauve-souris, fr. (1. sjåv-so’ri), eg.
läderlapp; ett slags dominodräkt m^d
kapuschong; ett slags nattmössa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
