- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
648

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Isotoniska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

648

Isotoniska—Itämeri

Isoto’niska (av gr. to’nos, spänning), fys.,
kallas lösningar med samma osmotiska
tryck. Se Osmos.

Isoto’per 1. Isoto’pa element (av gr. to’pos,
plats), kem., grundämnen med lika
kärnladdning, men olika atomvikt. — Isotopi’,
säges råda hos isotoper.

Isotro’p 1. Isotro’pisk (av gr. i’sos, lika, och
tre’pein, vända), fys., en kropp, som i alla
riktningar har samma egenskaper (i
motsats till kristallerna).

Ispapper 1. Alabasterpapper, ett papper med
ytmönster liknande isblommor
(preparerat med bly acetat).

Ispiller, med., nötstora isbitar, som givas hela
vid vissa sjukdomar.

Isplantan, bot., se Mesembryanthemum.

Ispra’vnik, rysk distriktspolismästare.

Ispunkt, fys., vattnets fryspunkt, den nedre
av fixpunkterna på Celsius- och
Réau-murtermometrarna.

Israe’l, mansnamn (hebr. Jisrael, av saråh,
strida, och èl. Gud), Guds stridsman.
Binamn till patriarken Jakob. — Israeliter,
Israels barn, Israels folk, judar. —
Israeli’-tisk, som avser 1. utmärker israeliterna. —
Israels rike, det ena av de två israelitiska
välden, som uppstodo efter Salomos död,
omfattade tio av Israels stammar. Jfr
Juda rike,

Ista’mbul 1. Sta’mbul (av nygrekiska is tèn
polin, till 1. i staden), turkarnas
benämning på Konstantinopel. —
Istambul-Bog-haz, turk., Bosporen. — Istambul-efendisi,
polischefen i Konstantinopel.

Istar se Isjtar.

Ister, lat. (gr. Istros), nedre Donau.

Iste’sso, ital., den 1. detsamma. — L’istesso
te’mpo, tonk., samma tidsmått.

Istevo’iier, en huvudgren av germanerna.

Fsthmus {gr. i’sthmos), näs, landtunga; förr
näset vid Korint. — Fsthmiska spel,
forn-grekiska nationellt religiösa tävlingslekar,
som vartannat år anställdes på korintiska
näset.

Istle (Z. -ti), dets. som Ananasfiber (se d. o.).

I’stria, astr., en av småplaneterna.

Fstros, gr., se Ister.

Istvo’stjik, ry., droskkusk.

Isubu, bantufolk vid Guineabakten.

It., förk. för lat. i’tern, likaledes, desslikes.

rta, lat., så. — I. est, så är det.

Itabiri’t, petrogr., en järnmalm, som
förekommer i Brasilien.

Itaci’sm, språkv., det med nygrekiskan
överensstämmande, av Reuchlin i v. Europa
införda uttalet av forngrekiskan, enl.
vilket bokstaven tj uttalas som ita (ej som
eta). Jfr Etacism.

ItakoIumi’t, petrogr., en sandstenslik, gulvit
1. rödaktig bergart.

Itako’nsyra, kem., metylenbärnstenssyra,
er-hålles av akonitsyra, då denna upphettas.

1’tala, lat., den italiska, namn på en latinsk
bibelöversättning från 2: a seklet.

Ita’ler, se Italiska folk.

Ita’lia, ital, Italien; astr., en av
småplaneterna. — I. farà da se, Italien skall nog
reda sig själv, bevingat ord från
Italiens frihetskamp 1849. — I. irrede’nta,
"det obefriade Italien", under
främmande makter lydande områden med
italiensk befolkning; det parti, som
strävade för dessa områdens befrielse. —
Irredenti’ster, medlemmar av detta parti
och liknande i andra länder. —
Ita-liani’sm, italiensk språkegendomlighet,
nyttjad i ett annat språk. — Italianis€’ra,
göra till italiensk. — Italie’nsk, som berör
Italiens medeltid och nyare tid. Jfr Italisk.
—• Italienska bokhålleriet, handelst.,
dubbelt bokhålleri, ett bokföringssätt, enl.
vilket alla poster både debiteras och
krediteras. — I. kronorden, till minne av
Italiens förening stiftad orden. — Ita’liker
= I tåler (se under Italiska folk). —
Ita’-lisk, som berör Italiens forntid. Jfr
Italiensk. — Italiska folk, alla folk, som i
forntiden bebodde Italien s. om Alperna;
italerna, en av den indoeuropeiska
stammens huvudgrenar, vars huvudavdelningar
voro den latinska och den
umbrisk-sabel-liska. — I. språk, de språk, som talades av
italerna och av vilka det latinska blev
världsspråk.

Italics, eng. (1. itälikks), Italique, fr. (1.
ita-li’kk), kursiv (tryckstil).

I’tapalm, bot., se Mauritia.

Itatfnes, en brasiliansk indianstam.

rtem, lat, likaså, jämväl, vidare.

Fte, mi’ssa est, lat., gån, mässan är
fullbordad, den formel, med vilken i den
romerskkatolska kyrkan gudstjänsten avslutas.

Iterati’vum m. fl., se under följ. ord.

Itere’ra {lat. itera’re), göra för andra
gången, upprepa, förnya. — Iteratio’ii,
upprepande, förnyande; jur., återfall i
brott. — Iterati’vum = Frekventativum
(se d. o.). — Itera’tur, på recept, betyder,
att det därå föreskrivna läkemedlet får,
ehuru innehållande gift, ännu en gång
utlämnas å apoteken.

rthaka, gr. sag., Odysseus’ fäderneö.

Ithypha’llicus (av gr. ithy’s, upprätt stående,
och fallo’s, manslem), gr. metr., trefotad
trokeisk vers (i festsången till Dionysos).

Ithyphy’lla, bot., med släta blad.

Itil, tatarernas namn på Volga.

Itinera’rium, lat. (av i’ter, gen. iti’neris,
resa), resehandbok; katolsk bön att
förrätta på resor.

Itio in pa’rtes, lat. {1. i^tsiå-), eg. gående åt
olika håll; omröstning utförd sålunda, att
vart parti går åt sitt håll.

Itro’l, kem., silvercitrat. Antiseptikum.

Itur, quo sci’tur; ne’scitur qua’ndo re’ditur,
lat. ordspr., man vet när man reser, men
man vet icke när man kommer igen.

rtämeri, fi., Östersjön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free