- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1059

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Prefigera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prefigera—Preliminär

1059

kortspel, som spelas av tre 1. fyra
personer; högsta "budet" i detta spel. —
Pre-ference- 1. Prefere’ns-aktier, handelst.^
aktier med företrädesrätt. — Par préférence,
företrädesvis.

Prefige’ra (lat, prefi’gere, fästa framför),
språkv., sätta framför som prefix.

Prefi’sso, itaL, handelst., växelbetalning
utan uppskov, betalning vid sikt.

Preffx (av lat. præfi’xus, fäst framför),
språkv.y förstavelse, tillsats i början av ett
ord. Jfr Postfix och Siiffix. — Prefixio’n,
sättande framför; språkv., tillsats av en
förstavelse till ett ord.

Preflora’1, hot., se under Postfloral.

Prefloratio’n (av lat. præ, före, och flos, gen.
flo’ris, blomma), bot., dets. som æstivation
(se d. o.).

Prefoliatio’n (av lat. præ, före, och fo’liiim,
blad), bot., bladläge.

Preformatio’nsteorien, se under följ. ord.

Preforme’ra (lat. præforma’re), föyutforma,
förutdana. — Prefo]rmatio’n,
förutformande, förutbildande. — Preforinations-1.
Evolutio’nsteorien, åsikten att den
utbildade organismens alla delar finnas
förebildade i miniatyr redan i könscellerna.
Teorien innehåller två riktningar,
Animalku-Wsmen, som lär att miniatyrbilden
föreligger i den hanliga könscellen, och
Ovu-lismen, som lär att miniatyrbilden
föreligger i ägget.

Preghièra, itaL, bön.

Preglacia’1 (av lat. præ, före, och gla’cies,
is), geol., bildad före glacial- 1. istiden.

Pregna’ns, se under följ. ord.

Pregna’nt (av lat. præ’gnans, havande,
dräktig), betydelsefull, innehållsrik; sinnrik,
slående, starkt utpräglad. — Pregna’ns,
rikedom på tankar i sammanträngd form;
klarhet, sinnrikhet; kärnfullt
uttryckssätt.

Preguste’ra {lat. prægusta’re, av gu’stus,
smak), smaka förut, kredensa. —
Pregu-sta’tor, vid det romerska kejsarhovet en
person, som, innan en rätt serverades,
smakade på denna för att visa, att den ej
var förgiftad.

Prehisto’ria (av lat. præ, före), förhistoria
(omfattande skedet före den historiska
tiden). — PrehistoMsk, förhistorisk.

Prehni’t, miner., halvädelsten av ett
grönaktigt lergods- och kalksilikat. — Prehnitoi’d,
ett slags skapolit (se d. o.).

Preisselbeeren, ty. (1. pra’j-), pL, lingon.

Pre’ja {ty. preien), sjöv., från fartyg 1. land
meddela sig med ett främmande fartyg. —
Prejbåt, båt, som från land utsändes för
att preja ett fartyg. — Prejskott, först
löst, sedan skarpt, avskjutes av örlogs- 1.
tullman, vars prejningssignal ej åtlydes
av ett fartyg.

Prejudice {1. -di’s; fr. préjudice, av lat.
præjudi’cium, eg. dom i förväg), orätt,
skada; intrång, förfång. — Prejudice’ra

{lat. præjudica’re), döma på förhand;
bibringa en fördom; skada, förnärma; göra
förfång 1. intrång. — Prejudi’cerad,
handelst., säges en växel vara, när regressen
å densamma förlorats. — Prejudicia’1,
Prejudicie’11, jur., som skall avgöras före
huvudfrågan. — Prejudicialsak, en
tvistefråga, som måste avgöras före
huvudfrågan. — Prejudika’t {lat. præjudica’tum),
utslag, fällt av högsta instansen och
lämpligt att tjäna som rättesnöre i liknande
fall. — Prejudika’tdispens {I -spangs),
jur., av regeringen lämnat tillstånd att
för prejudikats vinnande i Högsta
domstolen fullfölja ett mål i fall, då talan
eljest icke får fullföljas.

Préjugé, fr. {1. presjysje’), fördom;
prejudikat (se d. o.).

Prekambriska bildningar (av lat. præ, före),
geol, huvudsakligen sedimentära
formationer bildade mellan urberget och
kam-brium (se d. o.).

Preka’rium (av lat. præca’rius, som erhålles
genom böner), medeltida form av
för-läning.

Prekatfv (av lat. preca’ri, bedja), språkv.,
ett modus i sanskrit.

Prekautio’n, se under följ. ord.

Prekave’ra {lat. præcave’re), se sig för, akta
sig för; förekomma, förebygga. —
Pre-kautio’n {fr. précaution), försiktighet,
varsamhet ; försiktighetsmått.

Preklude’ra {lat. præclu’dere), stänga;
utesluta; jur., förklara någon förlustig
rätten till vidare talan 1. anspråk. —
Preklu-sio’n, uteslutande; jur., förlust av en rätt,
som ej i behörig tid gjorts gällande. —
PreklusiV, uteslutande, avvisande.

P7i-ekordi’al, se under Præcordia.

Prekä’r (hårt k; fr. précaire, lat. preca’rius,
av pre’ces, böner), som äges 1. njutes av
gunst och nåd; beroende av andras
godtycke; vansklig, osäker, otrygg,
vacklande; bekymmersam, pinsam. —■
Prekärhandel, handelst., den handel, som ett
neutralt folk idkar med en krigförande makt.

Prela’t (av lat. præla’tus, föredragen, satt
framför), präst av hög rang (särskilt
inom katolska kyrkan); högt uppsatt,
de-npotisk präst. — Prelate^nsisk, som
kännetecknar prelater; utpräglat högkyrklig. —
Prelatio’n, företräde, företrädesrätt. —
Prelatu’r, en prelats värdighet.

Prelibe’ra {lat. præliba’re), dricka 1. smaka
förut, kredensa; dricka någon till. —
Pre-libatio’n, kredensning; tilldrickning.

Preliminärast, se under följ. ord.

Preliminä’r {fr. préliminaire, av lat. præ,
före, och limen, tröskel, gräns),
föregående, förberedande, inlednings-. ) ( D e
-f i n i t i v. — Preliminärer, förberedelser,
inledningar; allmänna punkter, som vid en
underhandling böra avgöras, innan man
skrider till den definitiva, detaljerade
överenskommelsen. — Preliminärexamen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free