- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1179

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sarkolatri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sarkolatri—Satinepapper

1179

Sarkolatri’ (av gr. sarx, kött, och latre^ia,
dyrkan), dyrkan av köttet.

Sarkole’mma (av gr, sarx, kött, och le’mma,
skal), anat., muskeltrådarnas yttre hinna.

Sarkologi’ (av gr. sarx, kött, och lo’g os,
lära), läran om köttet 1. kroppens mjuka
delar. — Sarkolo’gisk, som har avseende
på köttet 1. på sarkologien. — Sarkoly’s,
muskelcellernas upplösning. — Sarko’m,
med., ett slags om kräfta påminnande
utväxt i inre organ 1. i musklerna under
huden. — Sarko’mphalus (av gr. o’mfalos,
navel), navelsvulst. — Sarkosfn,
metyl-glykokoll, ett ämne, som beredes av
gammalt magert hästkött. —■ Sarko’sis,
köttbildning. — Sarko’tika, pL, läkemedel, som
befordra köttets återväxande på skadade
ställen.

Sarma’ter, i forntiden de slaviska folk, som
bebodde Sarmatia, Östeuropas slättland
från Karpaterna inåt Asien.

Sarmenta’cea, lat. (av sa’rmen, kvist, skott),
bot., skottrik. — Sarmento’sa, bot., risig.

Saro’ng, ett javanskt klädesplagg.

Saronsblomster, bot., se Dianthus.

Saro’ns liljor, Liljorna i Saron, ett i Höga
visan i Gamla Testamentet
förekommande uttryck, som åsyftar den rika
växtligheten på slätten Saron i Palestina.

Saros-cykeln —Kaldeiska perioden (se d. o.).

Sa’ros-Patak, ett Tokajvin.

Sarotha’mnus scopa’rius, bot., harris, en till
fam. Legumino’sæ hörande buskväxt, som
växer vild på några ställen i Sverige.
Innehåller Spartei’n och har använts som
urindrivande drog.

Sarpedo’n, gr. myt., enl. Iliaden son av Zeus
och Laodameia, trojanernas bundsförvant
i kriget mot grekerna.

Sarracenia’ceæ, 6ot., växtfamilj av
amerikanska sumpörter med insektfångande blad.

Sarrace’niarot, rotstocken av den
nordamerikanska garvämnesväxten Sarrace’nia
pur-purea. — Sarraci’n, kem., ett bitterämne
i sarraceniarot.

Sa’rras 1. Sa’rrass (av lat. och gr. sari’ssa,
lång lans), stor sabel, huggvärja. —
Sar-rasine, fr. (1. -i’nn), fällgaller.

Sars (ty. Sarsche av lat. se’ricus, siden),
lätta, glatta tyger i siden, halvsiden 1.
bomull, huvudsakligen använda till foder.

Sarsapari’ll 1. Sarsaparillrot, farm., fås av
roten av flera Smi’lax-2irtQV. Den
innehåller utom stärkelse tre glykosider, parillin,
parillsapomn 1. smilaci’n och
sarsasapo-7ii’n. Se vid. Radix sarsaparillæ.

Sarsasaponi’n, se Sarsapari’ll.

Sarsenet, fr. (1. -sönä’; även -sönä’tt), ett
slags starkt glättat bomullstyg av fast
vävnad.

Sa’rter, ett asiatiskt folk.

Sa’rtor resa’rtus, lat., "den lappade
lappskräddaren", berömt, halvt
självbiografiskt arbete av engelske författaren Th.
Carlyle.

Sarven, zool., se Leuciscus.

Sasaiii’derna, en persisk härskarätt (226—
641).

Sa’si, japanskt längdmått = ungefär % m.

Sasi’ner = Samniter (se d. o.).

Sasje’n, ryskt längdmått = 2,133 m.

Sa’skia, kvinnonamn, ryktbart såsom buret
av målaren Rembrandts första hustru,
född van Uylenburgh (d. 1642) och av
mästaren förevigad i många konstverk.

Sa’skia, astr., en av småplaneterna.

Saso’I, farm., såplösning med kamfer, tymol,
eugenol, terpineol och etylacetat.

Sa’ssaby-antilop, zool., en afrikansk
antilop-art, DamaWscus albojubatus.

Sa’ssafras, se Radix sassafras.

Sassani’derna, se Sasayiiderna.

Sassapari’ll = Sarsaparill (se d. o.).

Sassaru’a, ett av de förnämsta språken på
Moluckerna.

Sassoli’n, miner., naturlig vattenhaltig
bor-syra, vilken avsättes ur varma källor vid
Sasso i Italien.

Sa’sso mo’rto, ital., eg. dödssten = Nekrolit
(se d. o.).

Sassybark, se Erytrophleumbark.

Sat, lat., nog. — S. cele’riter fit, qui’dquid
fit sa’tis be’ne, lat., vad, som göres väl,
göres fort. — S. ci’to, si sat be’iie, lat.
ordspr., fort går det nog, bara det går
väl, allt, som skall göras väl, kräver sin
tid. — S. pra’ta bibe’runt, ängarna hava
druckit nog (jag har fått nog, det är tid
att sluta). —■ S. sapie’nti, se under
Sa-piens.

Sat, siamesiskt sädesmått = 12,5 1.

Sa’tan {hebr. satan, scheitan, arab.
scha-tana, gr. sata’nas 1. sata’n), eg.
förföljare, vedersakare, fiende; djävulen. —
Satana’sso, ital., satan. — Satam’no,
sat-unge. — Sata’nisk, djävulsk. — Satani’sm,
hyllandet av Satan som gud; djävulskt
sinnelag.

Sate, sanskr., eg. god, trogen hustru, (erig.
suttee), ind. r^ig., namn på bruket att
bränna änkorna på de avlidna männens
bål.

Sateen tweel, eng. (1. säti’n toi’l), text., dets.
som atlas.

Satellft (lat. sate’lies, gen. sate’llitis),
livvakt, ledsagare; viljelöst verktyg; astr.,
måne, drabant.

Satia’bel, Satiabilite’t, se under följ. ord.

Satiete’t (lat. satie’tas, av sa’tis, nog),
mätthet, avsmak. — Satia’bel, som kan mättas.
— Satiabilite’t, mättbarhet.

Satin, fr. {1. satä’ng), Satä’ng, ett slags
slätt, fint och glänsande siden-, ylle- 1.
bomullstyg. — Satina’d, ett slags
halvsiden. — Satine’ra, glätta, giva papper
och tapeter en atlasartad glans. Jfr
Lis-sera. — Satinering, dylik glättning. —
Satinträ, Satine’ttholz 1. Satinetträ, se
Atlasholz.

Satinepapper, se Atlaspapper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free